Mitt under pågående "Syttende Mai" i våras fick tjänstemännen hos Artcurial välkomna beskedet att 21 stycken av de återstående Citroën GS Birotor såldes till förmögna köpare för en ganska vettig summa eftersom ljuset skymtade över en komponent som skulle ha varit ett framtidslöfte inom motorteknik men glömdes så småningom bort p.g.a. 1973 års oljekris med skenande bensinpriser som rättfärdig orsak.
Vi vet att Citroën GS var en gudomlig exempel på hur en halvkombi med smala dimensioner såg ut under stora delen av 70-talet och hela vägen fram till slutet på våren 1986, den här lilla älsklingen såldes en bit över 2.5 miljoner exemplar eftersom huvudämnet handlar om hur enkelt det var att underhålla mekaniken i påfrestande väderförhållanden, vad jag pratar om är bilmodellens vanligaste variant med en boxerfyra under huven men i själva artikeln som jag hittade med vida ögon hade L'Argus mångårige journalist Gatien-Hugo Riposseau kavlat upp ärmarna och vässat blyertspennan för att typsnitta historien om halvkombin med Wankelmotor länkad med en treväxlad automatlåda.
Motorn gurglade alldeles för mycket bränsle när den först rullades ut ur fabriken 1973, exakt samma dag som startskottet på oljekrisen, drygt ett år senare sjönk Citroëns rykte om att sälja vidare den otroligt eleganta GS Birotor med dystra konsekvenser och från och med 1975 hade fabrikatet satt stopp för Wankelmotorns utveckling och bygget fortsatte som vanligt med enbart bensinmotorn med antingen luft- eller vattenkylning, på den tiden kostade en GS Birotor mer än en samtida DS23 med gashydraulisk fjädring i och med att den hade en klassledande köregenskaper och åkkomfort för såväl förare som medpassagerare, i dagsläget har de 21 Wankeldrivna vagnarna sålts mellan 3 000 och 16 000 € beroende på kondition och antalet körda mil på mätaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar