tisdag 4 februari 2025

Ögonblicken som definierade 2019

Hälften av oss fått veta att det är ju det senaste gången som gatorna var lika full av liv och rörelse innan det ofattbara skulle ske ur folkhälsans syn, kanske kan jag summera några detaljerade händelser som vi minns under anno 2019 med många toppar och dalar vid läktarplatserna.

Redan i våren har intresset för standardvagnsracing resulterat i biljettintäktsrekord hos åskådarna som köpt dyra inträdespass när TCR-VM nådde så småningom Slovakia Ring utanför Bratislava, på en hel dag fick tre olika fabrikat stå högst upp på pallen med varsin kugge ombord men det lag som överraskat mig mest är Romeo Ferraris Competizione då segervittringen hade legat inom räckhåll med samling av viktiga poäng i sikte genom en andraplats, två tredjeplatser inklusive segern under de gråa molnen framför synfältet.

Varpå EM-seriens andra deltävling arrangerades på Hockenheim cirka en vecka efter VM-tävlingarna i Zandvoort, med andra ord fick bataljen mellan Hyundai och Peugeot kännetecknas som intensiv framöver trots teknikaliteten som lämnats in av domarkåren och på F1-kalenderns forna vallfartsort hade Peugeots fabriksförare Julien Briché vunnit sitt andra raka race från omvänd startordning före märkeskollegan Aurélien Comte med svenskt inslag i form av Jessica Bäckman trea.

Om man vågar prata om en känd musikgrupps återförening är det nog rätt läge att fortsätta muttra några positiva anekdoter kring Spice Girls stadionturné runtom i Storbritannien med inkludering av startskottet på Croke Park i Republiken Irland, på dagen jag fyllde 27 bast hade damerna vistats på Manchester Citys hemmaarena för en spelning framför fullsatta läktare och jag ville hellre inte glömma det bästa av sommarens musikaliska upplevelse mitt under pågående VM-fest i damfotboll.

På pappersfoldern eller jättestor poster i anslagstavlan så var festlivet enorm då nöjesbranschens ordvrängare passade på att rada upp sina känslor kring publikrekordet på Murrayfield i Edinburgh då hela 67 000 åskådare trängde sig på mitten av planen inklusive sittplatserna, efter det var spelningarna på Wembley en viktig knutpunkt på hur återföreningsplanerna skulle sluta varpå bandets ledargestalt Geri Halliwell bett framför bandkollegorna en regelrätt ursäkt till fansen med orden "Förlåt, jag är ledsen att jag slutade", vilken upplevelse.

Ett par månader efter att Sverige bröt den s.k. "Tysklandsspöket" i damfotboll kommer jag dela med er en berättelse om Formel 1: s kanske mest glädjande storyn efter tragedin som kostade Anthoine Huberts liv i Ardennerna, mannen i fråga heter Charles Leclerc och hans uppdrag var att först hylla den lovande fransosen efter segern på Spa innan förberedelserna på nästa race framför ett hav av rött i Scuderians hemma-GP.

Monegasken kvalade på Pole position inför söndagens drabbning och trodde att han inte ville bli jinxad som Kimi Räikkönen exakt ett år tidigare av en silvergrå vagn med överlägsen speed, senaste gången Ferrari vann Italiens Grand Prix var hösten 2010 med Fernando Alonso bakom ratten, efter många försök att försvara vildhästens heder vid de följande åren så etsades våra drömmar med en utomordentlig upplevelse i den starkt lysande solen framför deras ögon och vilt jubel uppstod när Leclerc räckte armen i skyn till seger före den silvriga palettens båda förare.

Kulturellt sett var jag överdådig och skärrad i en enda röra på kastrullen, när det pratas om remastrade filmklassiker som blivit värre med tiden då kan jag lägga undan tidningen med omedelbar verkan för tecknade filmer som "Lejonkungen" i CGI-format är en god exempel på dessa om man förstår bilden på det centrala budskapets uppbyggnad; Rob Lettermans fantasydrama "Privatdetektiv Pikachu" må vara löst baserat på ett TV-spel men ändå tjänat tillräckligt med tryckta sedlar i biljettintäkter på biografer runtom i världen och publiken enligt flera källor tyckte att långfilmen var värt betyget A- eller 3.5 av 5 plustecken på Aftonbladets recensenter om inte The Guardians systerblaska satte fyra av fem stjärnor då den klassades som en vidskeplig sätt att göra "Live action" i större skala.

I musikens värld fick jag välja ut tre väldigt fina låtar att nåla fast på min A5-ark, för att vara ärlig hade jag fastnat på temalåten taget ur Mercedes-Benz reklamsnutt, ni vet "Blinding lights" av Abel Tesfy under sitt artistnamn, sedan kommer jag in till det blågula popundret Malou Prytz vackra nummer "Left and right" som jag hörde på webben emellan standardvagnstävlingarna på Spa och Le Mans 24 timmars den sommaren och glasyren på tårtan går till kalenderårets mest personliga favorit, det är ju nämligen så att Jack Savorettis "Candlelight" var skrivet helt ensamt under ren tystnad på Ennio Morricones studio i Rom och den här låten för ju tankarna till min svårbegripliga förflutna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar