1989 tog han sin första pallplats för Fred Gibson Motorsport i en Nissan Skyline, ett par år senare fullbordade han drömmen med karriärens första Pole position på den 6.2 kilometer långa banan och även första av två segrar i en R32 GTR.
Efter ett antal år i Fred Gibsons stall tog han beslutet att köra för Holden Racing Team 1997 inför legendaren Peter Brocks farväl, hans sista race på Bathurst tog slut i det 51: a varvet när växellådan blev förstörd, Marks revansch var att ta hem det snabbaste kvalvarvet 1998 i en blåröd VT Commodore.
Säsongen 2001 håller på att gå mot sitt slutskede, hans väg mot den fjärde mästerskapstiteln och tredje Bathurst-triumfen började när han kvalade in på en femte plats bakom nykomlingen Marcos Ambrose, samarbetet med före detta vinnaren Tony Longhurst funkade helt bra och söndagens race var det skiftande väderförhållanden, dels ösregn och hagel från McPhillamy Park ner till Conrod Straight, körde försiktigt sin röda kärra för ett set regndäck när f.d. lagkamraten Craig Lowndes slirade in i muren och Mark behöll lugnet till målflaggan.
Året därpå var det dominans hela vägen, han tog karriärens fjärde Pole position genom kvaltiden på 2:08.828 och klarade uppdraget att vinna 1000 km-klassikern tillsammans med Jim Richards trots brådskande problem med kylsystemet och hög oljetemperatur.
Bathurst 2005 är den mest kultförklarade stunden i Mark Skaifes karriär, kvalade in sin Holden VZ Commodore på en fjärde startplacering, körde in det nya varvrekordet på 2:08.651 och kammade hem fabriksteamets femte seger på Mount Panorama och det betyder sju raka segrar för bilmärket.
Två år efter att ha slutat köra på heltid var han fortfarande en snabb förare på banan tillsammans med Craig Lowndes i Team Vodafone, de blev hyllade som "Bathurst Immortals" efter deras nya triumf tills han tog sin sista besök på podiet 2011 där hans kära HRT stod som segrare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar