Jag har följt och skrivit mycket om bilracing i många år genom att dra tillräckligt med information om de bästa förarna som lurade fysikens lagar i över 300 km/h ända sedan barnsben, det finns några små exempel som urskiljer olika status i världsrankingen oavsett disciplin med lika villkor, åt ena hållet riktar man kompassen till dem som vann fyra eller mer VM-titlar och innehar legendstatus medan i motsatt färdriktning är nog de unga killarna som satsade vilt på bilsportens finrum men gjort stora intryck redan i den absoluta toppen.
Ur min tidiga barndom var Ayrton Senna den bäste F1-chaffisen genom tiderna före dödsolyckan på Imola 1994, distinktionen att klättra upp i finrummets "Hall of Fame" gick redan till mannen som fortfarande haft begåvningen bakom ratten tillsammans med sin teknikalitet på hur bilens chassi finslipas med hjälp av asfaltstemperatur och aerodynamisk inställning (Michael Schumacher) och under 1990-talet hade många journalister och racingkännare hållit koll på en grabb som skulle bli något extra; hans namn var Greg Moore från Maple Ridge utanför Vancouver.
Vi vet redan att Greg spenderat flera år i mindre formelbilar efter att ha varit den 99: e medlemmen i West Coast Kart Club därav hans tävlingsnummer som blivit förankrad i varenda supporters ljuva minnen och kanadensiska sportkanalen RDS mångårige reporter Didier Schraenen mindes hur första gången han stiftade bekantskap med naturbegåvningen på Formel Ford-racet i Mont Tremblant beläget i delprovinsen Québec precis före klättringen upp till Formula Atlantic-serien och de första åren i Indy Lights, 1995 kom det stora genombrottet då han lotsades av Gerry Forsythe sedan han drivit både ChampCar-stallet inklusive ett Indy Lights-team i ungefär samma tält och Greg själv tillsammans med nära vännen tillika tävlingsingenjören Steve Challis ger direkt förståelse kring bilens beteende på korta ovaler och permanenta vägbanor.
Som nykomling för Player's Forsythe Racing i ChampCar-serien anno 1996 var han snubblande nära en överraskande seger i Brasilien tills elektroniken packade ihop, nästa race på Surfers Paradise åkte han på sin första pallplats efter tre starter på kontot, bryter nästa race i Long Beach följt av en andraplats som bäst den säsongen på Michael Andrettis hemvist i Nazareth, Pennsylvania, nästa besök på pallen skedde i Burke Lakefront Airport slutet på juni månad och i hela sin karriär hade han likt sin landsman Patrick Carpentier varit bra på "Short ovals" och "Superspeedways" men fick det kämpigt på "Road courses".
1997 var Greg på väg mot mästerskapstiteln inför säsongens andra halvlek då han legat tabelltvåa efter första segern i Milwaukee och den dramatiska uppföljaren på Belle Isle i Detroit, skotske formelbilsstjärnan Dario Franchitti minns utbytesresan till Montreal för att uppleva Kanadas Grand Prix från nära håll genom ett studiebesök i McLaren Mercedes garage och han sa flera år senare att ett par F1-stall fick scouta den lovande ynglingen innan han personligen mötte Sir Jackie Stewart efter fredagsmorgonens träningspass, vad som intresserade mig var hur Williams F1: s grundare på den tiden Sir Frank Williams pratat i telefon med Moores agent om en potentiell framtida värvning och Scuderia Ferrari med Jean Todt i spets också visat intresse att signa honom men i sista minuten kunde kontraktet med Player's Forsythe kvarstå till ytterligare två år innan Roger Penske sagt att han skulle värvas tillsammans med Gil de Ferran och drömmen inte materialiserades till följd av det som hände hösten 1999.
Hans personlighet både på och utanför racerbanan var väldigt speciell i mina ögon, likt Jim Clark på 60-talet och Niki Lauda under mitten av 70-talet, enligt Mario Andretti var Greg en meningsfull föreläsare med professionalism; Franchitti själv fick beskriva den lovande kanadensarens begåvning som ena hälften av en berättelse, han var inte rädd bakom ratten à la Gilles Villeneuve och hade lärt sig att finna överlägsen grepp på bilens fyra hörn på korta ovaler, hans styrförmåga förfinades med tiden och lagt mycket fokus på hur bakvagnen skulle sitta rakt på spåret i hopp om att slänga sig förbi en annan förare på innern eller yttern.
Efter femteplatsen i tabellen som bäst 1998 och en ännu motigare 1999 kom tragedin som skakat hela racingkretsen, på Auto Club Speedway i södra Kalifornien hade Greg omkommit i en hemsk krasch på det tionde varvet av 250 i det årets upplaga av Marlboro 500, fansen såg från fågelperspektiv hur hans ljusblåa Reynard med Mercedes-maskineri få ett jättekast i den turbulenta luften ut ur kurva 2 och slår i muren riktigt hårt på insidan, ChampCar-seriens medicinska chef Dr. Stephen Olvey meddelade till TV-reportrarna att han gick bort rätt så hastigt efter att han transporterades via helikopter till universitetssjukhuset och i depågatan efter att finalomgången hade avgjorts kunde man hissa ner flaggstången till halv mast för att hedra en förlorad racingstjärna.
Arvet lever vidare med att ha röda handskar som någon slags lyckoamulett, ja och Max Papis en gång sa att superhjältar alltid bär röda handskar medan en annan racerförare i form av James Hinchcliffe har burit sina egna röda handskar p.g.a. att han hade Greg som barndomsidol, Formel 1-journalisten Will Buxton skrev på sin kolumn att de röda handskarna skulle ha visat sig med stolthet och mod på Maranello och kunde ha blivit världsmästare någon gång för Ferrari.
Dokumentärfilm om Greg Moore på RDS - November 2014
Tidigare under kalenderåret fick Audi lägga ner motorsiffran på en och annan modell i skaran, konkurrenten från München BMW följer på samma linje fast i ett annat samtalsämne och det var att få död på bokstaveringen med bränsleinsprutning (I för Injection) eftersom det fanns en kalkylerad risk i att blanda ihop mellan bensindrift och eldrift i nomenklatursystemet.
BMW: s varumärkeschef Bernd Körber sa i en intervju med moderatorn på fabrikatets "Fanpage" att bokstaven "I" stod för innovation på tu man hand trots att klantigheterna mellan gammalt och nytt kvarstår med tiden, historiskt sett hade namnförtydligandet varit annorlunda med syfte att behålla i: et som signatur för framtida modeller och deras logiska beslut att ta bort bokstaven träder kraft denna vinter med förnyade versioner av 2-serien Gran Coupé, nästa generation BMW X3 och en liten fotnot om nuvarande 7-serien i ny skrud runt våren 2026.
Debatten om vilket landslag i "Sport invernali" skulle Elsa Tänglander hamna har varit mycket omdiskuterad mitt uppe i Silly Season-ryktet genom de varmare årstiderna, trots sin ringa ålder hade hon dubblerat mellan längdåkning och skidskytte med bravur och gjorde så med att först vinna guld i Ungdoms-OS på den ena disciplinen tills hon landade i estniska Otepää för att delta i U17-VM som skidskytt och ta hem guldet på sprinten över sex kilometer.
Enligt Aftonbladets sportkolumnist fick längdlandslagets Crew Chief Anders Byström meddela att hon tackade nej till en plats i juniorlandslaget tätt efter sin fortsatta utbildning på skidgymnasiet i Sollefteå; Tänglander själv reagerade att läroplanen hänger på vågskålen som skidskytt istället för längdstjärna och glädjande nog fick tidigare landslagscoachen Wolfgang Pichler välkomna beskedet om hennes uttagning till ungdomslandslaget i skidskytte sedan han röt om succén i fel disciplin.
Multinationella koncernen Stellantis kunde i affärsstämman bakom stängda dörrar planera en framtagen satsning om förbränningsmotorernas efterfrågan enligt finansavdelningens gemensamma nämnare Natalie Knight; i ett förtydligande skrivet av Peter Klemensberger på Teknikens Världs redaktion så kan det bli möjligt för vissa elbilar att konverteras till milda hybrider bortsett från konkurrensen och medarbetarna på högkvarteret kände sig eniga för hur planen ses till godo ur konsumenternas perspektiv.
På nästa spalt fick Natalie Knight i en intressant uttalande till pressen säga att Stellantis mål var att sätta sig i en plats där man visar marknaden hur saker och ting rör sig kring elbilarnas limiterade utbud, flexibiliteten däremot har fakturerats som en komplicerad teknikalitet eftersom AI-rädslan brakade samman med den mekaniska omväxlingen under huven på en Fiat 500e och utvecklingsarbetet ligger nu hos generalisterna på sina respektive anslagstavlor.
Sagan om Volkswagens avgasmanipulation inte verkar få sitt slut ännu för det har förekommit ännu ett missöde hos andra aktörer i näringslivet.
Tyska däcktillverkaren tillika VW: s mångåriga underleverantör Continental har tvingats acceptera en böteslapp på 1.1 miljarder kronor i samband med utsläppsfusket som stormade igång för snart tio år sedan på finansbilagorna, enligt pressuttalande från en åklagare på tingsrätten i Hannover ska underleverantörens anställda ha fipplat med mjukvarorna till någon av moderbolagets olika fabrikat och omfattar den skandalomsusade EA189-motorn, därmed kunde själva omborddatorn ha haft ett särskilt läge som upptäcker när en Golf i 2014 års specifikation utsläppstestats av en medieskygg forskare.
Analysen visade i rapporten från tidigare inslag att kväveoxidutsläppet blev mycket högre vid verklig körning än på laboratoriet med filtrerad kolsyreis, i en kolumn skrivet av Erik Söderholm uppger Continental att intresset på ett avslutat fall låg i styrelsens händer och att böteslappen hunnit bli preskriberat utan att skada företagets finansiella image helt och hållet.
En krasch efter att lamporna hade släckt gick inte enligt planerna för tabellfavoriten i en fabrikstrimmad Seat Toledo, både på realtid och i slow motion har vi anledningen till varför Jason Platos vagn rasat sönder i bitar.
Han gjorde en dålig start från tolfte ruta, blir knuffad bakifrån av Justin Keen ombord en privatanmäld BMW och forsade sedan in i räcket på insidan, längre bak fick Michael Bentwood skyffla bort John George ut till huvudrakans motsatta sida inför bronspunkten mot Paddock Hill Bend, säkerhetsbilen gör sin entré i detta race och låter funktionärerna sköta saneringen på kortast möjliga tid.
Den här veckan är jag inne på sångkatalogens repertoar och blanda ihop med ett dussintals bilder från året som gått i bilsportens finrum, vem kunde tro att vi närmar oss millennieskiftet utan att dra några sammanträffanden i en enda röra och kaoset på alla racerbanor samlas i ett hop av instrumentackord ur olika genrer.
Melbourne 1999
Vi börjar nu med strulet på Albert Park där regerande konstruktörsmästarna McLaren kammade noll efter hydrauliska bekymmer som drabbade båda förare; Craig Pollocks första race som stallchef hos BAR Supertec kantades av fel i aerodynamiken och äntligen kunde Eddie Irvine efter 81 försök ta hem karriärens första seger framför de tillresta i vildhästens emblem, i studion fick årets första listetta i kategorin "Abstract pop" gå till Fatboy Slims mid tempo-låt "Praise you" ända sedan albumet satte höga poäng av recensenterna.
Sao Paulo 1999
Solskenet sänkte sig i ögonvrån när de 71 varven runt Interlagos avgjordes med bara ett enda depåstopp för toppförarna, fransmannen Olivier Panis fixade Prost Peugeot-stallets första poäng genom att korta ner bränslemängden trots 10 sekunder i straffbåset för tjuvstart; Häkkinen drog nytta av en längre sista stint och tog hem första segern för säsongen före en vilt jagande Ferrari, på pubarna i Oslo inte minst hade Thomas Seltzer och resten av manskapet i norska punkbandet Turbonegro satt på förstärkaren och framfört "Humiliation street" i höga toner innan man pausade turnéplanerna under de kommande åren.
Imola 1999
På Autodromo Enzo e Dino Ferrari kunde Scuderian med Michael Schumacher i spets överlista den silvriga paletten genom en snabbare andra depåstopp jämfört med Coulthard som satt fast bakom tre bilar i riskzonen och fansen var helt paff när de såg Mika Häkkinen kränga sin McLaren på tvären och in i betongmuren ut ur Variante Bassa. Ferraris första seger på Imola sedan 1983 kom som en räddning efter många års väntan, tyvärr för Alain Prost fick hans mörkblåa bilar åka på dubbla bakslag med först en avåkning och sedan en avlång gaspedal, som konsekvens kunde en del Prost Peugeot-fans softa till en keyboardackord ur "In our lifetime" av Skottlands bästa indiegrupp Texas.
Monte Carlo 1999
Kan ni föreställa dig hur det turkosa havet bara glänser framför dig i fönstret samtidigt som du hör de vrålande motorerna runt furstendömets trånga gator utan felmarginal, men motsatsen skulle dock vara värt en faluröd sanning när det vankades för flera avåkningar och värmeslag i sittbrunnen, främst när Stewart Fords förarpar Johnny Herbert och Rubens Barrichello åkte på en olycka med exakt samma problem, tekniske direktören Gary Anderson sa till delägaren Paul Stewart att det rör sig om en knäckt bussning höger bak, likadant gör även Jean Alesi och Pedro Diniz i Sauber-teamet som parkerade åt sidan p.g.a. stötdämparproblem och dubbelsegern gick till Ferrari ganska planenligt.
Med elgitarren och förstärkaren åt sidan kunde Per Gessle och hans parhäst i Roxette Marie Fredriksson klättra uppåt i listan ännu en gång efter så där fyra års väntan genom släppet av "Wish I could fly", hur häftigt skulle det här vara.
Barcelona 1999
Risk för blistering på framdäcken i kallare asfaltstemperatur har varit en plåga för häften av startuppställningen som valde en hårdare set Bridgestones jämfört med McLaren eller Benetton på mjuka set däck, här på katalansk mark hade sju förare fått sina växellådor att rasa sönder och det berodde på just en bränd kopplingslamell i djupet varav tre på en och samma varv, i samband med ett depåstopp hade Jacques Villeneuve från femteplatsen åkt in i depån för nya däck men växellådan satt fast i ettan och avbröt loppet omedelbart, det blev revansch för Ron Dennis och hans manskap när McLaren tar tillbaka poängen man förlorade i konstruktörstabellen genom en styrkedemonstration och de båda Ferrari-bilarna ställde sig på bakvägen som trea och fyra.
När min sjuårsdag skulle närma sig i superfart hade de flesta musikfantaster riktat blickarna mot en Londonbaserad svensk som skulle ta steget till att bli solklar etta redan efter första veckan, mannen i fråga heter Andreas Johnson och hans låt "Glorious" är till idag den moderna tidens mest gripande nummer med gitarr och percussion utöver sångrösten.
Montreal 1999
Det har länge snackats om fyra olika förare varav tre världsmästare som kraschat på en och samma banparti med störst oro i depådisken, först fick Ricardo Zonta överstyrt ut ur sista kombinationen före start och målrakan och bakvagnen på hans BAR Supertec slets i bitar, även f.d. världsmästaren Damon Hill åkte på exakt samma grej tillsammans med Schumacher och senare Villeneuve eftersom det berodde på lös grus som låg kvar på marken, efter bromsexplosionen på Heinz-Harald Frentzens Jordan med Mugen Honda V10 har racet slutat bakom säkerhetsbil med Mika Häkkinen som tydlig segrare och drar iväg med ledningen i förarmästerskapet inom räckhåll.
En annan listetta som jag fick snyfta över i en ack så dramatisk helg kom från en artonåring med den bästa looken på tidningsfoldern, jag satt och hörde hur Christina Aguileras röst blev en "Focal point" i musikindustrin tack vare hennes plan på att släppa rent fysiskt sitt självbetitlade album med storm.
Magny-Cours 1999
Hällregnet i mellersta Frankrikes kuperade anläggning ledde till kaos nästan hela helgen med en oväntad Polesitter inklusive vilt jubel från lokalbefolkningen i mörkblåa jackor, tysken Heinz-Harald Frentzen mäktade till med en heroisk insats med rätt typ av däck ombord sin gula Jordan när blixten höll på att slå ner i sydvästlig riktning på kompassen, radioproblemen skapade oreda inne i den stegrande hingstens läger och Prost Peugeot missade poängplatsen med större marginal än normalt, mitt i det tråkiga vädret kunde de unga skolpojkarna roa sig till Chers magnifika popnummer "Strong enough" och många säger att den här låten är en värdig etta de kommande veckorna.
Silverstone 1999
Hög feber i bilsportens vagga när första varvet rödflaggades med omedelbar verkan, ja detta efter att vår bäste förare hade knäckt ena foten i två delar till följd av en krasch utmed Stowe Corner, tätt efter första omgången depåstopp fick Mika Häkkinen bryta loppet p.g.a. en lös hjulmutter vänster bak men hemmapubliken höjde sina gråa flaggor för att applådera David Coulthards insats till Steve Hallams och Ron Dennis handskakningar och klapp på vardera axel, ute på villovägarna däremot fick högtalarna ljuda inom 500 meters radie bara för att Lene Marlins "Sitting down here" låter som en söndagsdröm på småtimmarna.
Spielberg 1999
Mika Salos första intryck som hjälpryttare åt Eddie Irvine var lite skakig enligt vittnesmål från sin tillfällige ingenjör Luca Baldisserri; han tappade frontspoilern efter en lätt kontakt med Johnny Herbert i röran där hans landsman Häkkinen blev påkörd bakifrån av sin egen lagkompis, en medioker helg för både Craig Pollock och Sir Frank Williams på varsitt läger med diverse mekaniska fel, Prost Peugeots Jarno Trulli missade poängplatsen igen och den enigmatiske nordirländaren vann efter en hårfin batalj med den flygande skotten.
Tillvaron hemma hos mig i den tryckande medelhavsvärmen kändes mer lugnande än energiskt då jag satt med ena benet ovan mark till Tina Arenas sjukt fina ballad på ett annat språk.
Hockenheim 1999
Gaspådraget på en bit över 70 % känns som en varningsflagg i den tekniska aspekten före matchupplägget på tysk mark, i starten så var både Coulthard och Frentzen sega och såg sig omkörda av Mika Salo på jakt efter sin girige landsman upp mot första raksträckan och fritt fram till Jim Clark-kurvan och Ostkurve i periferin, när det enda stoppet var avklarat så hade Häkkinen tappat mark till Salo och Irvine innan vänster bakdäck exploderade i hög fart och chansen till pallen försvann på ett nafs, med andra ord kunde Eddie Irvine och hans finske hjälpryttare ge Ferrari en tidstypisk present till Michael Schumacher som redan före start skickat en hälsning till Jean Todt på direktsänd TV och på radion hade jag hört A1: s lyckorusiga mid tempo-låt "Summertime of our lives".
Budapest 1999
Värmen tilltog på termometern i Mogyoród-området utanför huvudstadens centrum när McLarens grupp mekaniker tvingade sig till revansch efter debaclet i Tyskland med en miss i strategin, här på Hungaroring däremot använde de "Plan B" än att förlita sig på ett enda stopp och det var ju exakt som Ron Dennis hade förväntat på säkerhetsmötet före formationsvarvet, diffen spräcktes sönder på Toranosuke Takagis Arrows, bränsletrycket sjönk på Alesis bil med tre varv kvar till mål och Häkkinen vinner igen.
De dekadenta Prost Peugeot-fansen fick gräma sig på restaurangbordet efter att ha läst en liten artikel på brittiska musiktidningen NME om livet efter Glastonbury tack vare sommartemat i bandet Texas andra singel ur deras senaste album.
Spa Francorchamps 1999
Hösten närmade sig i Ardennerna medan försnacket inför detta race skulle handla om kontraktsförhandlingarna till säsongen 2000 till vissa stjärnor på förarmarknaden, när uppställningen håller på att visas upp i anslagstavlan kunde kvalet sluta i tragedi för BAR Supertec då båda sina förare åkte av uppför Eau Rouge med massiva skador, återigen fick Ron Dennis roa sig med ytterligare en dubbelseger men den här gången var det skotten David Coulthard som stod högst upp på pallen och inne på låtskrivarstudion kunde musikproducenten Nick Bracegirdle anlita Máire Brennan till att komponera noterna till instrumentnumret "Saltwater" som nådde en sjätteplats på Storbritanniens topplista.
Monza 1999
Kampen om VM-titeln öppnades på glänt i "Höghastighetens katedral", inför helgens drabbning hade Polesittern Mika Häkkinen legat i tabelledning med en poängs marginal ner till Eddie Irvine varpå den sistnämnde kunde inte nå Alex Zanardis referenstid i kvalet, efter de ljusblåa Benetton-bilarnas sorti hade Takagi kolliderat med Luca Badoer in mot Prima Variante, en överhettad växellåda på Jarno Trullis Prost Peugeot var inte det enda som gjorde Italiens GP anno 1999 ganska dramatiskt, det var ju Mika Häkkinens gigantiska missbedömning som fick honom att kasta handskarna och känna sig gråtfärdig bakom en nyklippt gran.
För Heinz-Harald Frentzens vidkommande hade segern på Ferraris hemvist gjort att tysken ligger tio poäng bakom de två där framför i tabellen och på vardagsrummet fick videoklippet till "Here with me" av Dido leda till att många unga vuxna ansökte om yogakurs utanför aktiviteterna på universitetet.
Nürburgring 1999
Århundradets svängigaste race spelades på Nürburgring i blandade väderförhållanden, ur en podcast från Renaults F1: s officiella webbsajt år 2005 berättade Giancarlo Fisichella att det var torrt från början, sedan fick himlen öppna sig och banan torkar upp igen i nästa skede, helgens Polesitter Heinz-Harald Frentzen låg i ledningen hela första halvan efter kullerbyttan som drabbat Pedro Diniz och när första omgången depåstopp var färdigt hade elektroniken packat ihop och det var slutkört; David Coulthard tog över ledningen men åkte av på kurva 3 med slicks på blöt asfalt, sedan var det Fisichellas tur att sitta fast i sandfållan innan Ralf Schumachers punktering satte stopp för en eventuell första seger i karriären.
Nästa manfall på slutet rör mekaniska problem, främst Luca Badoer som svängde åt sidan med fel i växellådan, han förlorade en potentiell fjärdeplats och föll ner på knä, med fem varv kvar hade Jacques Villeneuves bil också fått en törn i sprängkåpan och Johnny Herbert vinner ganska överraskande för Sir Jackie Stewarts stall innan färgskiftet till en grön nyans, utanför läktarplatserna kunde Chemical Brothers "Hey boy Hey girl" klättra upp bland de tio bästa låtarna i olika länders topplistor med exempelvis en femteplats på Island och en andraplats i Skottland av alla ställen.
Kuala Lumpur 1999
Formel 1-cirkusen har precis nått en ny breddgrad när den höga luftfuktigheten väntas vara ett orosmoln för de flesta på Sepang-banans breda funktionärsposteringar, maktspelet inom domarkåren visade sig vara en större teknikalitet efter undersökningarna på Parc Fermé, efter att Eddie Irvine tagit maxpoäng före Michael Schumacher som kom tillbaka efter korsbandsskadan kunde domarna för tillfället utesluta Ferrari för användning av en illegal bargeboard på sina bilar men friades på sista instans sedan Benetton och Prost Peugeot lämnade in protesten precis efter målflagg och titelkampen förblev vidöppet.
Ljusblåa betongväggar och djupdykning under vatten var budskapet som definierade Tin Tin Outs tillfälliga succé med "What I am" även om statusen som osäker tvåa på topplistan inte dragit publikrekord på någon av spelningarna i en oförutsägbar oktober månad.
Suzuka 1999
I Japan kunde svaret på den retoriska frågan nå den silvriga palettens kommandocenter efter 53 plågsamma varv, med en förträfflig insats från start till mål har Mika Häkkinen försvarat VM-titeln med att hålla Schumacher och Irvine bakom sig med större marginal, trots en blixtrande start kunde Olivier Panis sejour i Prost Peugeot bli räknade efter ett generatorfel under motorkåpan; Damon Hill i sitt 115: e start sagt att han skulle lägga av till följd av trötthetstecken efter 21 varv och hemmahoppet Toranosuke Takagis F1-äventyr tog slut med en sönderkörd växellåda på sin Arrows.
Vid barndomen har jag inte känt mig riktigt öppen om ångest under en tuff skolgång men det fanns en bra botemedel mot just depression i det fördolda och det är den här lugnande låten tonsatt av Moby under titeln "Why does my heart feel so bad? "
Idag ska jag göra en liten återinträde i en av de mest populära vardagssysslorna på den här bloggen, det är att lägga fram små fakta om kända personligheter oavsett preferens och den här gången ska vi ge oss in i roadracingens värld med att möta en begåvad grabb som kämpat igenom på två hjul.
1. Casey är född och uppvuxen i Southport
2. Hans första intryck som motorcykelentusiast klev in i ryggmärgen som nioåring och då tävlade han mycket motocross med knattarna i sin åldersgrupp
3. Mellan 1999 och 2001 hade han gjort det bra ifrån sig i Storbritannien på den nationella 125-klassens mästerskap, i det följande året var hans första VM-säsong i den mellanstora kategorin på 250 kubik fylld med krascher och kände sig vilse efteråt
4. Han gick tillbaka till 125-nivån under årgångarna 2003 och '04 med nya styrkor i det psykiska, en seger och tre pallplatser följt av en femteplats sammanlagt efter en hård kamp med en ny rival i form av Andrea Dovizioso
5. För en kille som brukar vurpa och göra illa sig i de unga åren så har Casey hittat tillbaka gnistan både i 250 och i kungaklassen med Lucio Cecchinellos stall
6. Värvningen av Stoner till Ducatis fabriksteam gjorde alla Tifosi vilda med glädje, MotoGP-säsongen 2007 var enligt många bland de bästa när australiensaren tog fem Pole positions och vann tio segrar till sin första VM-titel i välkomstboken
7. Året därpå utmanade Casey om VM-titeln igen men den här gången mot Valentino Rossi som gav honom en nitlott i Laguna Seca, efter att ha knäckt ett ben i handleden till följd av två krascher på raden förlorade han mot "Läkaren" i VM-tabellen
8. 2009 drabbades han av magont emellan segern i Mugello och nästa race i Barcelona, diagnosen offentliggjordes veckan innan Tjeckiens GP och beskedet var att han drogs med laktosintolerans, efter att kontraktet med Ducati revs till anno 2010 kunde Casey tävla vidare för Repsol Honda och återtar VM-bucklan med bastant grepp trots risk för mer skadeproblem
9. Han avslutade sin glittrande karriär med att vinna sitt hemma-GP för sjätte raka gången precis efter att Australiens nationella motorförening bytte namn på kurva 3 i Phillip Island till sin ära
10. Idag är Casey en seriös familjefar efter en sejour i V8 Development Series och öppnade upp i olika podcasts om prestationsångesten som tär på sin fysiska kondition
Sedan säsongsupptakten 2013-14 i de fyra största seriesystemen (Premier League, Serie A, Bundesliga & Primera División) hade majoriteten av klubbarnas supportrar höjt ögonbrynen om toppspelarna som värvats till nya adresser med astronomiska summor medan de mest älskade klubbarna som Newcastle, Hammarby IF, Athletic Bilbao eller Toulouse FC valde att styra ekonomin än att gå på dyrköpta sedelbuntar, förut styrdes "Skatorna" av inhemska ägare både före och under Mike Ashleys närvaro, tätt efter en f.d. Man United-legends avskedsansökan och ägarbytet kunde man ha siktet inställt på UEFA: s klubbtävlingar och jakten på första ligatiteln sedan längre bak i tidevarvet.
På måfå har ägarkulturen skapat ramaskri när det pratades mycket om "Football Leaks", penningtvättshärvan som startades av en medieskygg visselblåsare som gömde sig i en källare någonstans vid Donaus ena flodbank och har printat ut en hög med hemliga spelarkontrakt med aktivering av olika klausuler, de här läckorna påminde en tredjedel av invånarna i EU: s 27 medlemsländer om den där fotoläckan från sommaren 2014 där någon påstår sig sprida låsta filer till kända musiker och skådespelare men den här är annorlunda för den omfattar uppenbarelser om spelare som tillåter överenskommelser från tredje part, bland annat företaget Doyen Sports som startades av en portugisisk affärsman men ägs av en kazakisk bulvan innan likvidering.
Inne i källaren hade visselblåsaren Rui Pinto läckt många utskrifter om Manchester Citys Financial Fair Play-överträdelser, en del sidor om Gareth Bales transferrekord och överfört mejlkonversationer under falskt namn om de hemliga samtal gällande grundandet av en utbrytarmästerskap som kollapsade efter bara 48 timmar, i januari 2019 greps visselblåsaren som fördes bort till häktet i Lissabon via order från ungersk polis och straffades till fyra års villkorlig dom för datorhackning och grov penningtvätt.
Det hade gått två år sedan Volkswagen Sverige drog tillbaka dess sjusitsiga MPV Touran ur modellsortimentet p.g.a. en konflikt mellan moderbolaget med bas i Wolfsburg och en icke-omnämnd underleverantör som gjort att ingångspriset skenat till fördel för mindre crossovers på villovägarna.
Vem hade sagt att SUV-trendens uppgång lett till den klassiska MPV: ns nedåtgående kurva? Sänker man blicken mot marken då fick man veta att modellen uppdaterades genom en förbättrad infotainmentsystem och lagt in en ansiktslyftning på främre kofångaren, allt detta skedde under slutet av läkemedelshamstringen vid årsskiftet 2021-'22 som försiktighetsåtgärd gällande nya krocktestkrav satt av EuroNCAP och en annan faktor som rör dess frånvaro är DSG-lådornas omvårdnad eftersom vissa ägare av andra generationens Touran vill hellre kolla ordentligt om det finns glapp mellan kopplingslamellen och svänghjulet varje gång man växlar ner med paddeln bakom rattkransen, jag tänker efter nästa gång innan ett besök i VW-handlaren och kanske hitta ett bättre alternativ till automatlådan med dubbelkopplingsteknik, som bäst kan en sexväxlad manuell vara bättre med fingertoppskänsla.
Det pågår en debatt om vilket land som har de säkraste motorvägarna men också de laglydigaste förarna enligt statistik, så sent som 2012 på BBC: s humorbelagda motorprogram "Top Gear" muttrade James May att Storbritannien verkar ha de säkraste vägremsorna dock utan hälsovådliga problem p.g.a. moderata ledamoten Patrick McLoughlins värvning som ordförande i trafikutskottet, vad som gjorde programledartrion riktigt förskräckta var ju att i Derbyshire-fjällen så fanns en slingrande enkelriktad väg där de flesta motorcyklister miste livet och sedan kommer den intressanta biten, nämligen laglydigheten.
Vi svenskar tycker att våra förare är de mest laglydiga rent generellt med tanke på hur man följer cirkulationsregeln, hantering av parkeringsförbud och andra anordningar som gör trafiksäkerheten bättre i bredare utsträckning, enligt VTI: s trafikforskare Henriette Wallén Warner hade trenden mot bilisters risktagande inte gått till en globaliserad riktning ännu bortsett från all onödig påhitt gällande regelbrott och antalet viltolyckor.
Ska vi då gå igenom oppositionen för en liten stund, f.d. BBC-ankaren Jeremy Clarkson sa i direktsändning för många år sedan att tyskarna kör fortare än 130 km/h utan att slå av på gasen framför en skenande lastbil, italienarna klagar mest vid trafikstockningar, fransoserna kunde inte köra till konditorn utan att väja på en rapsoljefält, britterna är buttra bakom ratten och resten av världen har ingen hint på vad en singelolycka är för något skumt, därför som svenska förare klarar av alla trafikregler utom dess like.
Audis lovande fixstjärna i spöregnet på Nürburgring åkte på en kostsam smäll med tre minuter kvar av kvalpassets andra segment, via radio hade Mike vetat att dalmasen Mattias Ekström riskerar att bli utslagen av Markus Winkelhock men vattenplanade med häftig tryck på väg in mot första delen av Castrol S på exakt samma område där Oliver Jarvis förstörde framvagnen men också massavåkningen i Tysklands GP året innan som skördat sju bilar, däribland Adrian Sutil och Jenson Button.
En kaosartad Q2 slutade riktigt illa för stackars Mike Rockenfeller även om en röd flagg med lite tid i reservation och tyvärr gjorde han sällskap med märkeskollegorna Premat och Ekström varpå Martin Tomczyk körde två varv med nya set "Full wets" eftersom ett skrubbat set "Shallow wets" inte ger tillräckligt mycket grepp i extrema väderförhållanden.
Om man pratar om små hantverkarbilar från 80-talet kan ovanligheterna sluta med en liten födelsedagspresent från Citroën genom att ta fram överstrykningspennan och sätta färg på några stödord ur en artikel signerat Gatien-Hugo Riposseau från L'Argus redaktion, när "La marque au Chevrons" myntade Fiats kantiga Fiorino som värdig konkurrent åt dess kommande projekt har förväntningarna varit långt ifrån det som sades på broschyren varpå den förstnämnde lanserades flera år bakåt, 1977 rättade sagt då man sågade av fronten på en 127: a och limmade dit en jättestor låda tillverkad ur en viss mall, här i en C15 som Citroën brukade kalla genom användning av tillåten tjänstevikt på plakat innanför dörrtröskeln.
Enligt släktträdet så var Citroën C15 uppföljaren till 2CV-baserade Acadiane precis innan den snäppet modernare Berlingo med sina tvillingsyskon håller på att bli en megakändis sedan 1996, i överlag var C15 lika hållbar som ett stycke aluminiumfolie med enkelhet och användarvänlighet som främsta ledord om inte styrkorna livnär sig inuti bakluckan, trots den kompakta dimensionen kunde man lasta hela 2.6 kubikmeter tack vare en ganska topphemlig recept som antogs av vissa redaktörer, nämligen att den var rolig att köra oavsett väglag utan att tillägga vissa svagheter, en av dem är glapp i kullagren på "Phase 2" efter ansiktslyftning och en annan är läckor i oljetråget på XUD-motorn, alltså en äldre dieselmaskin med atmosfärisk tryck eftersom turbodieslarna förblir samtalsämnet i ersättningsmodellen och konstruktörerna höjde tempot en aning för att inte glömma bort större skärmbreddar som anpassar 15" fälgarna till årsmodellerna 1990-'94.
Efter en sista ansiktslyftning var den lilla hantverkarvagnen på väg mot slutet av dess livscykel, innan försäljningen av Berlingo läggs fram på bordet kunde fabriksarbetarna i Mangualde namnteckna ett villkor i kontraktet och det var att förlänga tidsfristen fram till 2006 eftersom man vill fortsätta bygga bilen dock under licens till andra länder än Europa, främst Marocko, Tunisien och Sydafrika, bara för att försäljningen tog ett abrupt slut hemma i Frankrike till Berlingos fördel.
Hondas stamtavla inom bilracing av modern standard är en riktig höjdare, speciellt under olika tidsåldrar som motortillverkare åt ett par F1-stall i och med deras rykte att bygga värmetåliga motorer med VTEC-teknologi i populära modeller som Civic Type R eller varför inte roadstern S2000 och inom GT-racing, efter att samarbetet med McLaren sinade 1992 kunde arbetet gällande en tävlingstrimmad NSX skissas på projektbordet enligt handboken.
Brainstormingen i att konkurrera med Ferrari var slående enligt kritik, väl där hade de första exemplaren av en gatlegal NSX skapat klagomål om passiv understyrning på feldoserade kurvor och efter utvecklingsarbetet ledd av forne storstjärnan i Formel 1 Ayrton Senna fick ledningen reda ut att en djupare slagvolym på tre liter fördelat på sex cylindrar i V-form anses vara nyckeln till att få en bättre kompression och vridmoment trots att man roterade motorblocket till fem graders motlut, som produktionsbaserad superbil fungerade paketeringen av motor och transmission perfekt, i de senare modellerna hade man fått bukt med understyrningen, Type R-versionen med en racinginspirerad 3.2 liters maskineri var perfekt balanserad i chassit med dubbla länkarmar fram och bak och justerbara stötdämpare som hjälper till med väghållningen på racerbanorna och jag som Gran Turismo-seriens specialist i många år hade jag mycket roligt med handkontrollen på fingertopparna runt kända banor som Nordslingan på Nürburgring eller Suzuka som normalt är en äkta "Driver's circuit".
På tävlingsnivå hade den tävlingstrimmade Honda NSX GT2 experimenterats vid första hand på Le Mans av Team Kunimitsu som skeppat elva färdigbyggda karosspaneler till Circuit de la Sarthe från TC Prototypes lilla verkstad cirka fyra kvarter bort från en närliggande metallfabrik i Poole på Englands sydkust, 1994 var året då man skruvade på C30A-motorns interna delar som avgasrör gjord av exotiska material, en plenumkammare gjord av vävd glasfiberharts och en bredare kamaxel som sitter i vevhusets översta lager. Utvecklingskurvan gick lite si och så under dess första deltagande på långloppsklassikern men ett år senare kunde man vinna GT2-klassen ända sedan man legat bakom Gordon Murrays kreation i racetrim på blandade väderförhållanden, efter äventyret på Sarthe-regionen kunde man vänta lite längre för att få mer klirr i bankvalvet på den inhemska GT-mästerskapet JGTC eller Super GT som det kallas enligt marknadsupplägg, succéstatistiken dröjde fram till första starten på främsta ledet 1997 med en fullutvecklad chassi satt av Dome med fabriksbackning av Honda själva och vid de årgångarna med NSX GT500 "Series 1" hade de varit chanslösa i tabellen mot Nissan och Toyota, speciellt Nissan med R33 respektive R34 GTR med fransmannen Eric Comas ombord, fram mot anno 2000 däremot kunde Honda slå dess värsta rivaler för första gången någonsin i elitklassen GT500 dock utan en enda racevinst, istället vann man både förar- och teammästerskapet genom punktlighet och skicklighet från fabrikatets starkaste kort Ryo Michigami.
Efter ytterligare två säsonger med "Series 2" presenterade Honda en omarbetad NSX GT500 i Series 3-specifikation som innehöll både mekaniska och aerodynamiska förändringar, bland annat kunde man rotera motorn på längden än på tvären för att få plats med en tåligare växellåda byggd av tyska ZF Sachs via en avancerad typ av diffspärr och detta medförde stora problem med kylningen genom två plågsamma år, därefter hade en mer effektivare aerodynamik spelat en mycket bättre roll trots att man förlorade mot en Toyota Supra i sitt sista utvecklingsår 2005 och mot en Lexus året därpå, vägen till en ny titel hängde i balansen fram till 2007 då ålderstecknen såg ut att dras med tiden och mästerskapsbucklan säkrades cirka två år efter att den serieproducerade superbilen gått i pension genom Ralph Firman och Daisuke Ito; tävlingsvagnen levde vidare tills den hjulades in på konservatoriet innan den specialtillverkade Honda HSV-010 GT visades till publikens förtjusning med en högljudd V8 bakom framaxeln.
Renaults kanske mest kända MPV-klenod håller på att återuppstå som eldriven sjusitsig herrgårdsvagn med retro-attityd även om vissa kritiker sa att MPV: n är död men nej, nu kan det som påstås vara en nyare Espace återigen bli en trendsättare efter många år i dvala.
Med Volkswagens ID.Buzz som dragit nödbromsen efter problem med mjukvaran kan retrokänslan hos "La marque au Losange" ge mer krydda såvida resten av designteamet hänger med i arbetsrummet, enligt en insiderrapport från brittiska tidningen Autocar uttryckte utvecklingschefen Olivier Brosse att ledningen på teknikcentret i Guyancourt övervägde en expansion av elbilsutbudet sedan "Femman" återtar tronen i säljkurvan medan nytolkningarna av R4 och Twingo konverteras till litiumjonbatterier, för kännedom så har teknikaliteten i AMPR Medium-plattformen medfört en del utmaningar, en av dem är överflödig vikt i chassikonstruktionen och att bilen kan erbjudas med enbart fyrhjulsdrift vilket blir intressant sedan Quadra-systemet rullades på sista versen 1993.
Nederländske designgurun Laurens van den Acker berättade i en tidigare intervju att hans chef Luca de Meos syn på postmodernitet i gamla bilmodeller var oemotståndliga, han med andra ord tycker att retrodesignen har en speciell plats på ett konstnärligt vis i en tid med osäkerhet om man talar om glansdagarna i bilindustrin.
Volvo Cars har sedan längre bak under året klubbat ett stödpaket till Slovakiens transportministerium med syfte att anlägga en toppmodern fabrik, investeringskostnaden uppges vara rabatterad enligt budgetförslag, hela 14 miljarder kronor för att vara exakt och för kännedom är det aningen dyrare än stödpaketet på tre miljarder som ansågs inte bryta mot EU: s normer, efter en del diskussioner i samtalsämnet kunde nissarna i Bryssel dra i nödbromsen och ge dem grönt ljus.
Erik Wedberg på Teknikens Världs redaktion klargjorde att byggkapaciteten ska mäta sig med den tillverkningsprocess som Stellantis, VW-konglomeratet och BMW mäktade till de senaste tjugo åren i och med punktligheten genom "Lean manufacturing", fabriken i Kosice kommer hysa 3 300 anställda från och med 2026 när vissa elbilsmodeller i normal utsträckning ska byggas enligt handboken med användning av gigapressar och de sakliga frågorna lär kvarstå på pappret.
Här kan jag sammanfatta några fakta kring yngre kvinnliga racingstjärnor som kan ta sig hela vägen till toppen. Ja, vi vet redan att Hawkins och Bäckman; båda med Jessica i förnamn konverterat till sportvagnar efter flera år i mindre formelbilar även om båda är medlemmar i Aston Martins förarprogram och nu är det rätt läge för mig att nåla fast ett par begåvade talanger med större mästerskap i minnet.
Lilou Wadoux (Frankrike)
Den här damen klättrade trappsteget upp till toppen genom karting, enhetsklassracing och standardvagnar, hon imponerade stort vid de första deltävlingarna av Peugeot 308 Championship anno 2018 med en femteplats som bäst bakom erfarna män som Amaury Richard respektive far och son Briché; efter jättekraschen på Spa 2019 i TCR-EM bytte hon till en Alpine i två års tid och slutade trea i tabellen tack vare åtta pallplatser och en seger i protokollet, hennes VM-medverkan i långloppsracing byggde på erfarenhet och överlevnadsinstinkt med först en stint i LMP2-klassen följt av anno 2023 i GTE AM och blev första kvinna att vinna en klasseger på VM-nivå.
I år hade hon klarat av en hel säsong i WeatherTech-serien utanför vår kontinent med samma bransch som tidigare nämligen AF Corse, med flertalet tävlingar i utvecklingskurvan kommer fransyskans framtid luta mot ett säte i vildhästens Hypercar-team som värdig reserv till någon av de erfarna chaffisarna.
Doriane Pin (Frankrike)
En annan tjej som bär Trikoloren på hjälmen verkar vara jätteintressant, vissa journalister tycker att den här smarta eleven tillhör en av de starkaste kandidaterna till en reguljär F1-sits om så där fem års tid och jag har följt hennes talangutveckling från kartbanan till toppen av sportvagnsträdet, i spåren av konkurrenterna som ville göra narr av henne p.g.a. sin "Race craft" kunde hon på egen hand tysta kritikerna med att bli bäst i GT-racing, speciellt i Ferrari Challenge Trofeo Pirelli samtidigt som hon blev medlem i Iron Dames och vann mästerskapet innan hon körde en LMP2-bil för Prema Powerteam i FIA WEC för över ett år sedan.
2024 kommer snarligen räknas som räkenskapens år, anledningen till detta är att Doriane betraktas som bilracingens första uthållighetskvinna sedan rallydrottningen Michèle Mouton eftersom hon kan verkligen dubblera mellan GT3-klassen i långlopps-VM och en stint i F1 Academy.
Abbi Pulling (Storbritannien)
Om en del racingfanatiker tycker att landet med flest aktiva medlemmar i kungliga motorklubben (BRDC) har ont om kvinnliga förare till finrummet, bättre sagt än gjort för den här fina tjejen är en av de mest vördade i sitt yrke, hennes supportar är bland de mest snälla och respektfulla på datorplattformarna och hon gjorde sig känd över hela Europa med sitt rumsrena image bakom ratten.
För mig är Abbi en naturbegåvning bakom ratten, hennes spelsätt i poängräkning tycks vara lika genialiskt som en schackparti mot Magnus Carlsen och har varit bland de mest kalkylerade förarna i den brittiska kartingkretsen med bland andra två nationella mästerskapstitlar respektive ett klubbmästerskap, efter det tog hon steget upp till mindre formelbilar innan hon värvades av Signatech Alpine som elev i deras racingskola och dubblerar mellan F1 Academy och British F4 med Rodin Cars där hon vinner en del pallplatser med tillägg till segrar.
Ella Stevens (Storbritannien)
Redan i våras hade denna lovande förare råkat stjärnmärka min Stories-inlägg på fotodelningsapplikationen efter att ha sagt "Lycka till! " inför karting-säsongen 2024 på högsta nivå, som det ser ut är Ella på rätt köl i karriärsteget på fyra hjul tack vare stöd från formelbilsproffset Alice Powell inklusive sponsorintäkter från annat håll och siktet på mästerskapstiteln i KZ2, alltså en kart med växellägen låg på radarn i stort sett hela arbetsschemat.
Ellas väg från nykomling till proffs blev lika påskrivet som noterna till France Galls listetta från 1988 som bär på samma förnamn som henne, redan 2018 öppnade hon dörren brett som tabelletta i privatförarcupen som trettonåring, därefter kunde hon köra enstaka tävlingar i EM plus italienska WSK-serien och brittiska Rotax-mästerskapen men från och med 2023 efter en ångestfylld helg i Kristianstad valde hon att köra en Birel ART KZ2-chassi till sin bästa placering totalt hemma i Storbritannien, hon slutade femma efter att ha kasserat tävlingssegern på Kimboltons tekniska kartbana och efter en fartfylld andra år i klassen kommer formelbilar bli nästa steg i det som kallas för "The global pathway of motor racing".
Ceol Lynch (Republiken Irland)
Gröna öns representant kommer från en musikalisk bakgrund trots att hon valde en annan väg än sång och dans, nämligen bensin i blodet och det hade sextonåriga Ceol tack vare kusinen Shanes vardagliga intresse för roadracing utöver sin s.k. "Boy band credentials", i resten av Europa får man övningsköra på trafikskolan vid sexton års ålder och får vänta med uppkörningen och ett fullständigt körkort från och med längre upp i skalan.
Ceols passion för bilracing brakade samman när hon hyrde en tävlingstrimmad Citroën Saxo VTS anno 2021 med syfte att tävla i ett standardvagnsmästerskap för juniorer runtom i Storbritannien efter att ha fått racinglicensen godkänt av det lokala bilsportförbundet, hennes mor tillika bandmedlem i B*Witched Edele var orolig för dotterns säkerhet sedan hennes vagn slog runt som nykomling i serien men kom tillbaka starkt de följande åren och använt mod och viljestyrka som motivation inför nästa steg som är en plats i BTCC eller eventuellt den internationella Formel 3-serien.
Denna tonåring kommer från den familjeägda byggbranschen Felbermayr Industries grundat av farfar Horst Felbermayr den äldre som även tävlat Le Mans 24 timmars ett par gånger, tyvärr hade han gått bort efter en långvarig sjukdom och firman drivs fortfarande av Horst den yngre med frugan Andrea.
Enligt firmans pressmeddelande är Emma väldigt intresserad på den mekaniska sidan för hon precis som föräldrarna tycker om att tävla på fyra hjul mot de bästa i yrket, likadant gör även hennes bror Felix som numera tävlar Carrera Cup i Tyskland och hoppas kunna köra Le Mans i framtiden men det är en lång väg kvar till toppen med tuffa tävlingar i KZ2-klassen på EM- och VM-nivå.
Ängelholmstjejen började sin racingkarriär med karting precis som alla andra runtom i världen, hon åkte på några bra resultat oavsett vilken klass man tävlar i och är en av fyra svenskor som studerade i FIA: s skola för kvinnliga elever "Girls on track" grundat av Susie Wolff.
Hennes vinnarinstinkt spås vara lärorikt även om hennes körstil på kartbanorna påminde mig mycket om James Courtneys mellan 1994 och '97, för drygt två år sedan varvades högstadielivet med en tillfällig satsning utomlands och idag har Siri gjort det bra ifrån sig i Next Gen Cup baserat på eldrivna Mini Coopers som del av en pånyttfödd STCC med elbilar innan steget till Formel 3 och Fanatec GT World Challenge ligger kvar på arbetsbordet.
Emma Wigroth (Sverige)
Halmstads mest lovande vinnarskalle är dotter till West Coast Racings grundare tillika stallchef Dicken Wigroth; hon blev uttagen till FIA: s storsatsande initiativ sent i våren 2021 samtidigt som hon lärde trenden i Formel Renault där hemma efter ett par år på den sydsvenska respektive mellansvenska serien i karting och nu är hon på samma nivå som Sophia Flörsch, Katherine Legge och Mikaela Åhlin-Kottulinsky när det gäller stjärnstatus.
På lång sikt kan den fortsatta elitsatsningen vara nyckeln till att bli bättre på alla sorters väder, efter tre år med mindre formelbilar har Emma fullföljt sin stora dröm och det är att signera ett fabrikskontrakt med Porsche på proffsnivå genom en full första säsong i Porsche Sprint Challenge Scandinavia, sedan kan hon gå direkt till den mer populära enhetsklassen Porsche Michelin Supercup och visa vart skåpet skulle stå framför ögonen på Roger Penske som äger fabriksteamet i långlopps-VM.
Milla Sjöstrand (Sverige)
Tonårssensationen från Södertälje har länge varit på Scuderia Ferraris respektive AF Corses radar genom hela sin kartsatsning trots att hon spenderade minst en timme på simulatorn och leker Le Mans 24 timmars i det renommerade TV-spelet "Project Cars 2", hon tog upp passionen för bilracing redan då hon var liten vid semestern i Kanarieöarna, några år senare kunde Milla tävla för fullt i Micro-klassen på hemmaplan och teknikaliteten etsade sig när hon blev uttagen till "Girls on track" i tre omgångar samtidigt som hon vann sin enda titel hittills på lokal nivå.
I år har Milla tävlat Rotax-klassen runtom i Europa efter att ha blivit lotsad av racingagenten Giovanni Minardi och har en bra framtid framför sig med lusten att klättra vidare uppåt i trappsteget, mitt bästa exempel kan nog vara en plats i British F4 eller FIA Formula 3.
Vid de pågående depåstoppen i början av Race nummer ett hade någon låst upp bromsarna in mot första kurvan mitt framför näsan på Jamie Whincup som redan kompletterat ett däckbyte, bilen i fråga var en grön fjolårstrimmad Ford BF Falcon och i kabinen satt en grabb som tog steget upp till V8 Supercars från Formel 3 ute i Europa.
Enligt Neil Crompton på kommentatorsbåset förlorade Michael Patrizi bromsverkan på sin bil sedan hans kofångare hängde löst, tävlingsingenjören Dave Patterson sa till honom att lyfta på gasen och svänga försiktigt in i depån utan att förstöra delar av fjädringen och styrväxeln.
Att studera luftfartsteknik på universitetsnivå spås vara ganska komplicerad i utbildningssyfte, till viss del har majoriteten av kända studenter på högskolor runtom i Europa lagt märke till hur konstruktionen på framvinge och noskon skulle se ut med hjälp av handarbete i modellera eller CAD-teknik om man sysslar med datorer som nissarna hos Red Bull Racing eller Mercedes F1.
På stora delen av 1990-talet och en bit in på 2000-talet kunde genidraget hamna i händerna på en kvicktänkt designer sittandes inne i anrika Tyrrell F1: s ritbord, gubben i fråga var britten Harvey Postlethwaite och han antog hur en upphöjd nos med vinklad pelare på framvingen hjälper en svag bil att klämma mer speed på banor med hög downforce, som det såg ut i efterdyningarna av Monacos GP år 1990 fick denna typ av framvinge och nos vara referenspunkten fram till 2008 då designevolutionen fick störtdyka när Williams publicerade pressfotot på prototypen av FW31 i Kemble Airfield med bredare frontspoiler och smalare bakvinge inför F1-säsongen 2009 och en gång under hela säsongen 2014 kunde den s.k. "myrsloken" göra oss F1-fanatiker att slänga körsbärsstjälken i papperskorgen för de såg vidriga ut på rörlig bild.
Enligt uttalande från bilfantasten tillika influencern Aidan Millward kan grabbar som vuxit upp under Formel 1: s glansdagar säga att gamla bilar från 90-talet och tidiga 00-talet ser vackrare ut än dagens bilar med "rapid prototyping" under motorhuven och fjädringskåpan, vetenskap och matematik var grunden till varför det tomma gapet mellan Gurney-klaffen och framvingens huvudelement kallas ibland för Y250 i Williams-språk som tekniske direktören Sam Michael brukade använda, när Ferrari höll på att ta med prototypen till en höjd noskon till Montreal 1996 hade John Barnard sagt "Nej! " flera gånger tidigare om designfilosofin eftersom de satt fast med den låga nosen mellan 1989 och 1995, bortsett från modell 412 T1 hade använts som en viss mall innan Michael Schumachers ankomst till Maranello.
Majoriteten av nybilsägare på storstäderna har uttryckt massiv oro kring införandet av höjd trängselskatt, i våras utfärdade VTI: s trafikforskare Maria Börjesson en simulering på hur trafikflödet projiceras i Mälardalen fram till 2040 och faran för kraftig trängsel bör uppstå vid plankorsningar och trafikljus.
Med tanke på den ökade trängseln och krav på strängare medel är den höjda skatten ingen bra idé eftersom infrastrukturutskottet inte har lagt upp en förfrågan om kilometerskatt för elbilar, därmed kan det bli en rejäl skattesmäll om blanketterna inte når brevlådan på rätt tid i schemat.
BSR-stallet åkte på en praktskandal på industriområdets smala motorbana, en kollision som slutade tragiskt varpå i ett hemligt möte efter tävlingsdagarna kunde lagets ena förare få kontraktet rivet med två omgångar kvar av säsongen.
Precis som på Nürburgring tidigare hamnade Oliver Tichy på styva linan när han krokade ihop med Max Angelelli vid utgången på 90 graders-svängen men här var det österrikaren som drog på sig skulden och teamägaren kunde inte tro vad som hände, båda bilarna fick sina hjulupphängningar att mosa i bitar efter att ha parkerat vid räcket, vid den tidpunkten kunde Tichy få sparken och ersätts snabbt av Jason Watt respektive Max Wilson.
2001 var året då hela fasaden åter skulle målas i faluröd färg, inte bara när Ferrari och Michael Schumacher höll på att dominera Gazzetta dello Sports löpsedlar utan vad som egentligen hände på Mount Panorama i blandade väderförhållanden, den 44: e upplagan av klassikern över tusen kilometer höll på att bli lika het som en tryckkokare fylld med adrenalin i blodomloppet och det var ju vid den tidpunkten som den långa oktoberhelgen enligt motorjournalister på alla fyra hörn fick benämningen "Historiens galnaste Bathurst" när däckstrategin och vädret spelade en viktig roll med 39 ekipage till start.
Varv 1 av 161: Klockan har tickat 10:30 på söndagsmorgonen och där är dem iväg i en lysande solen med sex till sju timmar på schemat, efter att lamporna har slocknat fick Glenn Seton rycka ifrån Ambrose till en tidig ledning in mot första kurvan och klättringen uppför Mountain Straight och resten av första sektorn medan Lowndes och Ingall inte har lossat handbromsen ordentligt, Radisich lägger sig på en andraplats före HRT-bilarna och privatisten Dugal McDougall inte kommer igång med en sönderkörd kardanaxel.
Varv 2 av 161: Det pågår platsbyte emellan lagkamraterna inom Holden Racing Team dock utan hjälp av stallorder från ingenjörsteamet.
Varv 3 av 161: Skaife sätter press på Radisich och ser ut att räta upp bakvagnen ut ur Forrest Elbow, går jämsides med nyzeeländaren ombord den gulröda DJR-trimmade Forden och slänger sig förbi till en andraplats innan han jagar efter Setons blåvita vagn.
Varv 4 av 161: Cameron McConville fick tyvärr sitta kvar i garaget med ett dåligt besked till Lansvale-teamets stallchef Wally Storey; han rapporterade via radio att tändspolen hoppade ur och tappat all krut ur motorn.
Varv 5 av 161: Ända sedan ledande Glenn Seton klagade på rök från stänkskärmen vänster bak passade Mark Skaife på att föra upp sin HRT-bil till täten genom en klassisk omkörning på insidan in mot Griffin's Bend varpå Team Tickford-kuggen ville dra ner på tempot en aning.
Varv 8 av 161:Efter reklamavbrottet kunde tabellettan köra riktigt hårt med ett snabbt varv under två minuter och tretton sekunder innan Brad Jones var fullt laddad i en OzEmail-sponsrad Ford AU Falcon som kvalat långt ner på en 22: a plats och är nu uppe på en trettonde efter en bra start.
Varv 9 av 161: Uppväxlingen höll på att knacka enligt rapport från Skaife till sin ingenjör Richard Hollway men trycket och temperaturen höll sig på en jämn nivå, de misstänker att en liten miss från fyran till femman på Mountain Straight är bara ett falskt alarm när han ångar på med fem sekunder till godo på resten av fältet.
Varv 11 av 161: Vid början av det elfte varvet kunde allt hetta till utanför de tio bästa när Steve Ellery hamnade i rejäl kuggning med en annan privatförare i form av Paul Weel; längst bak i klungan Brad Jones fortsätter att klämma varenda tiondel på instrumenteringen och nosar på Polesittern Marcos Ambrose med ännu en rökare på innerspåret.
Varv 14 av 161: Craig Lowndes på tiondeplatsen har fortfarande långt upp till ledarklungan medan vi TV-tittare riktar blickarna till fotarbetet inuti pedalstället på hans gråsvarta Ford utvecklad av Fred Gibson Motorsport och tyvärr hade James Brock halkat av i sandfållan med en befarad punktering vänster fram.
Varv 15 av 161: Uppför The Cutting blev Leighton Crambrook knuffad bakifrån samtidigt som Glenn Seton tappade fästet, förlorade sex placeringar och hört bilen skramla när Ambrose bara dyker upp från ingenstans.
Varv 17 av 161: I bakgrunden har ledande Mark Skaife blivit beordrad att dra ner på tempot, anledningen till detta är bränslebesparing och risk för blistering eftersom "Plan A" drogs åt sidan medan killar som Russell Ingall, John Bowe och Greg Murphy rattar över sekunden snabbare.
Varv 19 av 161: Veteranen i John Briggs Motorsport precis efter att ha satt det föregående banrekordet viker åt höger och tar över förstaplatsen från Skaife nere i Griffin's Bend, bakom depåmuren råder ju ett depåstopp utanför schemat för David Besnard i Stone Brothers Racing-garaget och jag tror att ena bromsskivan rasade sönder medan Sirromet Wines-stallets Crew Chief Gregor Wooster vandrade uppför trappstegen till ett snack med tävlingsledningen om att utfärda en potentiell bestraffning och första bil att utföra en full service är Greg Ritter i den andra DJR-Forden som lämnar över till Cameron McLean.
Varv 23 av 161: Två gånger om fick banrekordet bli sprängd på en och samma varv, först Craig Lowndes och nu John Bowe då man ligger på en lättare nivå i bensintanken före service innan Murphy gav Skaife ett litet V-tecken och svepte förbi som ny tvåa på slutet av Conrod Straight tills Ingall kliver in i handlingen ombord Perkins Engineering-vagnen.
Varv 27 av 161: Bowe fortsätter att ånga på i spets med 4.6 sekunder till godo på de tre Oplarna och Steve Ellery som bästa privatist med Team Tickfords andra ekipage en bit bakom.
Varv 29 av 161: Kuggningen om placeringarna rullade vidare med den här fajten mellan Radisich och Lowndes som slutade ack så dramatiskt med en knuff ut ur Murray's Corner i samband med en omkörning, därefter åkte han på en smocka i kofångaren på vänster sida och jag tror att han kolliderade med Mark Noske på yttern men luckan var för smal på den följande reprisbilden.
Varv 30 av 161: Samtidigt som Garth Tander i den pärlemorlackade Garry Rogers-trimmade Holden VX Commodore svängt in i depån för service och förarbyte fick Marcos Ambrose sitta fast i "kattlådan" på vägen in med för lite bränsle kvar i tanken, vilken mardröm för teamägaren Ross Stone och tävlingsingenjören Paul Forgy och säkerhetsbilen kallas ut med omedelbar verkan, sedan kom jättemissen från John Bowes sida, han missbedömde avståndet till nummerskylten och aktiviteterna hos mekanikerna från olika team är kokhett.
Varv 34 av 161: Säkerhetsbilen har återigen fått sirenen att lysa på taket, detta efter två separata olyckor i blåsten med totalt fyra bilar inblandade i själva situationen och det hände uppför Sulman Park innan Reid Park och McPhillamy; Mick Donaher fick se sig träffad av John Faulkner eftersom den förstnämnde hamnade i kollision med Wayne Gardner ombord Mark Larkhams gula Ford, sedan rammade Paul Romano in i Dean Cantos bil och Gary Holt i en äldre Ford EL Falcon sitter parkerad vid betongmuren med allvarliga skador i framvagnen.
Varv 39 av 161: Ny ledare i racet är Todd Kelly som bestämmer farten vid omstarten, han skapade en lång lucka ner till Tony Longhurst som spände fast bältet efter första depåstoppet tidigare enligt planerna, nyligen inbytte Simon Wills glider förbi Geoff Brabham och vi har inte ens kompletterat en fjärdedels distans ännu innan rapporterna om en pågående Stop & Go-bestraffning för bil #600 utfärdas för fortkörning i depån, vilken osis för motorutvecklaren Alan Draper inne i John Briggs Motorsports garageport och startfältets yngste man Rick Kelly; lillebror till Todd i den andra Kmart Dealer Team-vagnen ligger kvar på en nittonde plats bakom Larry Perkins och TV-analytikern Neil Crompton.
Varv 41 av 161: Longhurst den 44-årige proffset på den tiden har siktet inställt på att lägga ett sent ryck med kalla däck i de första varven på sitt första pass även om Todd gasar på där framför eftersom den erfarne mannens aggressiva sätt att använda växelspaken hjälper inte och han är ute efter revansch sedan kraschen från föregående årets upplaga ledde till rinnande ögon innanför visiret, två varv senare gjorde han en formidabel omkörning på insidan om Kelly på The Chase.
Varv 43 av 161: Paul Dumbrell som ni säkert kunna veta har dragits med fel i styrväxeln, på reprisbilderna kunde anledningen till varför ge en tydligare inverkan och det såg ut som att han hamnade i en gruff med Nathan Pretty tills Wayne Wakefield hjulade in sin Stone Brothers-trimmade Falcon p.g.a. motorfel av något slag, kanske insprutningsspolen rasat sönder eller vice versa.
Varv 49 av 161: Fyra ekipage krigar om förstaplatsen i en frenetisk takt med vinnaren från 1988 längst fram och har med sig en hårt laddad Todd Kelly cirka en kvarts billängd bakom med tillägg till Shell Helix-Forden och Team Tickfords Steven Richards; tillvaron i Brad Jones Racings läger såg ut att nå bättre höjder när tvåfaldige BTCC-mästaren John Cleland åkte upp ytterligare en placering till sjunde och kommer kanske slåss om en eventuell seger.
Varv 52 av 161: Todd slår till på Mountain Straight och tar tillbaka ledningen genom en omkörningsteknik som kallas för "The dummy" i vilket den bakomvarande viker sig ur den turbulenta luften och dyka djupt på innerspåret.
Varv 56 av 161: I en intervju med reportern Barry Sheene kunde BJR: s spelande ägare Brad Jones berätta ganska humoristiskt att lagkompisen Cleland behöver en tolk p.g.a. radioproblem eftersom ingenjörsteamet hör inte hans Galashiels-slang ordentligt på hörlurarna men hänger bra med på femteplatsen bakom ledarklungan.
Varv 61 av 161: På ingången vid Murray's Corner fick Simon Wills satsa på en väldigt sen inbromsning i hopp om att göra Larry Perkins chanslös men titta vad som händer härnäst, han kolliderade med privatföraren Anthony Tratt rätt in i C-stolpen och snurrade 180 grader ut i sandfållan med däcktraven på den blinda sidan och Caterpillar-Forden saktar ner med risk för skador i hjulupphängningen tills säkerhetsbilen svänger ut på banan och låta funktionärerna sköta saneringen utan brådis samtidigt som toppteamens mekaniker har de nya bromsklossarna redo klämmas fast.
Varv 63 av 161: Åh nej! Vad är det som händer med bil #17? Blå rök puffar ut ur bakvagnen och Paul Radisich parkerar uppför ingången till Sulman Park, via radio sade nyzeeländaren att han kände dålig odör från kylarvätskan och gjort att en av luftslangarna punkterades och orsakat överhettning, från motsatt håll med andra ord har bromsproblemen fortfarande skapat oreda i John Briggs Motorsport-lägret och tappar ytterligare ett varv på ledande Glenn Seton.
Varv 70 av 161: Vi åker ett varv runt Mount Panorama ombord Greg Murphy i den kritvita Kmart Dealer Team-Commodoren och hör väldigt noga hur satellitteamets motorljud skiljer sig från bruset ur fabriksbilen där bakom med Skaife bakom ratten i nästa stint.
Varv 74 av 161: De gråa molnen hänger över delar av banan söderifrån på vimplarna men det stoppar inte Mark Skaife från att ge tillbaka ledningen i racet efter omkörningen på just Murphy uppför krönet och ner till Griffin's Bend, regndropparna föll mellan Forrest Elbow och The Chase innan det riktiga skyfallet vill leda till många omkastningar vilket Oscar Fiorinotto på Fred Gibson Motorsports garageport hade befarat.
Varv 75 av 161: Brad Jones i OzEmail-Forden tog sig förbi Tomas Mezera i ett av bansträckningens farligaste ställen, han tog höjd och sedan träda nålsögat på insidan till en fjärdeplats bakom Craig Lowndes som ångar på redan varvet efter med nya set slicks medan Murphy och Skaife grämer med ett skrubbat set intermediates och statusen som ny ledare hängde i balansen.
Varv 78 av 161: Nere i Garry Rogers Motorsport-lägret åkte Garth Tander in för full service men den här gången så byter meckarna ut det gamla setet regndäck till ett nytt set slicks, antagligen har banan börjat torka en aning med solglimtarna som skymtar i himmeln.
Varv 83 av 161: Kaos uppstår i klättringen uppför The Cutting när två privatanmälda Fordar fått stopp i maskinen, lite längre fram så utökar Lowndes försprånget på de tre andra i den övre halvan och det är inte slut på långa vägar ännu för hagelstormen är på väg att virvla om femton minuter enligt radarn från närmaste aerodrom men Craigs stallchef tror att satsningen på fyra depåstopp om man inkluderar service under säkerhetsbil borde räcka till seger.
Varv 87 av 161: Det pågår diskussioner mellan förare och strateg i Holden Racing Teams garage gällande gambling till nya set regndäck som står redo ifall säkerhetsbilen viker ut ur depågatan tämligen omgående efter att ha sett Garth Tander få svårt med fästet på slicks och Mark Skaife har rätt, det blir en period bakom säkerhetsbil när asfalten blir blötare än normalt och vi ser Adam Macrow sitta fast i sanden på utgången av McPhillamy Park men titta här, ledaren Craig Lowndes kanade in i barriären ut ur Forrest Elbow samt ännu en krasch i olika ställen, bland andra David Besnard på exakt samma sväng likaså Garth Tander varpå Stone Brothers-stjärnan vek in i depån och insett att bränslecellen blev punkterad i samband med röran på bergstoppen.
Varv 89 av 161: Mitt under en lång period bakom säkerhetsbil fick en del Ford-anhängare applådera vilt när Lowndes bil bärgades bort från däcktraven och kilar försiktigt in i depån för en kostsam reparation, vad som skulle fixas är länkarmen, bromsbeläggen på båda sidor och stänkskärmen höger fram medan saneringsarbetet pågår fram tills sirenen slutar blinka.
Varv 93 av 161: Nu är det grön flagg igen på en delvis blöt Mount Panorama när den tajta bataljen om segern intensifierar med Brad Jones som skuggar Murphy och Skaife där framför i ögonvrån; Russell Ingall får bra häng på en fjärdeplats strax före de båda Team Tickford-bilarna, Jason Bright och Steve Ellery i den lila och röda Supercheap Auto-vagnen men nu laddar tabellettan för en omkörning in mot första kurvan sedan han såg Greg missa frikopplingen till en högre växel.
Varv 96 av 161: Tillbaka till Livebilderna efter reklamavbrottet för på slutet av Conrod Straight så kunde Greg Murphy med gnistor på bottenplattan slunga sig på yttern och återtar ledningen från just talismanen i Holden Racing Team, fyra varv senare fick OzEmail-Forden ta initiativet med att lägga sig som ny tvåa innan förarbyte.
Varv 99 av 161: Tyvärr har Murray's Corner skördat nästa offer, den här gången är det Angus Fogg i en Team Kiwi-utvecklad Holden VT Commodore och han tappade bakvagnen helt enkelt under inbromsning, han har legat tolva innan dess och nu väljer tävlingsledningen att tillsätta ännu en period bakom säkerhetsbil, rätt läge kanske för toppekipagen att utföra sina viktiga depåstopp och arbeta febrilt med däcken till normal värme.
Varv 102 av 161: Jason Bright i den andra HRT-bilen för närvarande har ledningen och rycker ifrån killar som Bargwanna, Wills och nyligen inbytte Todd Kelly men kommer dock att hålla huvudet kallt i följande stint.
Varv 107 av 161: 21-årige Todd Kelly är på vägen upp i fältet efter att ha tagit den kortaste vägen mot The Chase och körde om Jason Bargwanna med perfekt balans på sin bil och Longhurst med andra ord blir upphunnen av Steven Richards i Team Tickford-kärran.
Varv 108 av 161: Mark Larkhams trista arbetsdag fortsätter, han såg sin tillfällige kollega Wayne Gardner dras med hjulupphängningsproblem i samband med ena bromsskivan som låste upp sig varje gång man saktar ner i klättringen, säkerhetsbilen är åter i tjänst och HRT: s förbundskapten Jeff Grech knäpper upp blixtlåset medan han tittar till hur en full service med förarbyte skulle utföras.
Varv 113 av 161: I samband med omstarten åkte Steven Richards upp i ledning genom en imponerande omkörning på unge Todd Kelly på nästan samma vis som Lowndes hade gjort 1994 på yttern fast med kallare däck.
Varv 114 av 161: Dags för ännu en runda med flygande varv ombord specifika bilar i tabelltoppen, i de två varven kommer vi ge en närmare inblick på hur livet bakom ratten ser ut med Larry Perkins och instrumentpanelen som ger viktig information till depåpersonalen, se och hör ordentligt på den specialtrimmade Holden V8: an med det vackra induktionsljudet.
Varv 119 av 161: 42 varv kvar enligt grafik och Steven Richards leder fortsatt före Kmart Dealer Teams Todd Kelly medan Greg Ritter och Cameron McLean i bil #18 inte är en faktor längre på tredjeplatsen, dubbla gul flagg viftas på utgången av Reid Park p.g.a. en krasch och vad gör domarkåren på översta våningen? Svaret från Tim Schenken är kort och gott en ny period bakom säkerhetsbil och reprisbilden visar att privatisten i bil #88 krängde sin Ford AU Falcon i 1999 års specifikation till en hård smäll på väg in i vänstersvängen med negativ camber.
Varv 124 av 161: Efter omstarten kliver Garth Tander in i Valvoline/Cummins-vagnen för att utföra in avslutande stint med 120 liter bensin ombord och fyra sprillans nya set däck runt hjulhusen men väderskuggan hänger löst när hagelstormen svävar på bara ett ställe och det skulle ske på anläggningens två sista kurvor respektive ingången till depågatan.
Varv 126 av 161: Genom Conrod Straight i full blås hade Todd Kelly susat förbi Richards inför bromspunkten på The Chase och tiden rinner ut i snabb takt när sista omgången service ligger runt hörnet.
Varv 127 av 161: Vi närmar oss en perfekt antiklimax med tre ekipage på rad i kampen om segern, allra närmast en omkörningsmanöver är mycket tydligt Larry Perkins med bättre fart på sin Castrol-sponsrade Holden och ville ta sig förbi Kelly rättvist varpå den sistnämnde bromsade på sig med Richards precis bakom och helvetet brakade loss när både John Bowe, Alan Jones och Tomas Mezera vattenplanade till en dyster sorti, härnäst åkte Perkins in i depån med omfattande skador på kofångaren och motorhuven och jag tror att veteranen satte ena hjulparet på en blöt betongkant och frontalkrockat med vallen på insidan och säkerhetsbilens medverkan fick åter neutralisera racet med pågående saneringsarbete.
Varv 128 av 161: När Larry erkände sin dråpliga miss i depåingången under en kort intervju med garagereportern Grant Denyer hade den kvarvarande HRT-bilen med #1 på dörrtrösklarna redan knallat in för en sista skvätt med blyfri bensin och ett skrubbat set däck av den hårdare gummiblandningen; Greg Murphy däremot hoppade in istället för en tröttkörd Todd Kelly efter en lång pass i heta stolen och blir ombedd att justera främre krängningshämmaren till medium än extra hårt.
Varv 134 av 161: Det återstår tjugoåtta varv till den rutiga flaggan när racet återupptogs med ett tidigt ryck signerat Cameron McLean på tabellettan Skaife in mot Griffin's Bend på yttersidan och det där kunde ha blivit en matchvinnande recept för Dick Johnsons stall sedan de var snubblande nära en heroisk seger 1999 med Paul Radisich innan en punkterad kylare satte stopp för ekipagets framfart, en bit bak i ledarklungan hade Dean Canto tappat tredjeplatsen till Brad Jones fördel och det ryker fortsatt i framvagnen på Lowndes gråa Falcon efter en tidigare krasch i vätan, han blev knuffad bakifrån av Steve Ellery på ingången till Sulman Park och kan ni tänka er att det hände på exakt samma ställe där Glenn Seton gav DJR-ägaren en dyrbar smäll 1995.
Varv 135 av 161: Ledande Cameron McLean klagar via radio till Dean Orr att Paul Morris som ligger ett varv bakom blockerar den fyra bilar starka gruppens framsteg, det fortsätter att viftas med blå flagg på funktionärsposteringarna och han vägrar att lyfta på gasen och vika åt sidan, minuten senare kunde snaran dras åt och domarkåren väljer att straffa Morris med en diagonal flagg för inkorrekt körning innan talismanen Skaife med bättre utgång ur Murray's Corner lägger sig som etta men McLean ger inte upp i onödan.
Varv 137 av 161: Skaife skapar en liten lucka ner till Jones och McLean och lämnar Canto i den blåvita Team Tickford-bilen chanslös, i störtloppet nedför Forrest Elbow så chansar Brad på en liknande omkörningsmanöver som på början av racets andra halvlek och gjorde att Cameron trillade ner till en tredjeplats.
Varv 140 av 161: På sidlinjen kunde Tony Longhurst säga att de sista 20 varven verkar vara tuffare än normalt och tänker inte förlora greppet om segern, hans körning var värt en gränsfall mitt i den mindre hagelstormen jämfört med mellanrundans omkastningar.
Varv 143 av 161: Solen sänks ned väldigt sakta framför våra ögon och på vägen uppför den långa klättringen har Greg Murphy vikit förbi Dean Canto till en fjärdeplats, näste man på väntelistan blir Cameron McLean i kampen om sista pallplatsen.
Varv 144 av 161: Tander chansar vilt på en omkörning i denna täta duell med Steve Ellery men får ge sig eftersom det är omöjligt att träda nålsögat på yttern.
Varv 146 av 161: Verkstadsarbetarna Steve Reed och Trevor Ashby ligger bra till på en elfteplats precis bakom systerbilen med Rick Bates bakom ratten, kanske kan den Sydney-baserade laget ta steget upp till nya höjder i de kommande åren efter en del strul invärtes över hela söndagen.
Varv 150 av 161: HRT: s förbundskapten Jeff Grech i en intervju med garagereportern Greg Rust meddelat att hans toppförare kommer kortväxla annars blir det soppatorsk med ett varv kvar och killarna framför datorerna Richard Hollway och Robbie Starr håller ett extra öga på bensinförbrukningen.
Varv 151 av 161: Nu attackerar Greg Murphy och går in i baksuget på Cameron McLeans bil, bromsar med vänsterfoten, tar innerspåret och har övertaget som renderar till en tredjeplats med elva varv kvar att åka, vilken omkörning och TV-tittarna har även missat Garth Tanders hårfina satsning till avancemang på Steve Ellery in mot The Chase.
Varv 155 av 161: Med sju varv kvar så är Tander hack i häl med Team Tickfords unge lirare Dean Canto; sedan åker vi ett varv runt den 6.2 kilometer långa slingan ombord Mark Skaife i sin röda HRT-kärra och höra V8: an bara ryta i B-moll genom störtloppet nedför Skyline, The Dipper, Forrest Elbow och den långa skjutsen på Conrod Straight i 295 km/h.
Varv 157 av 161: Trevor Ashby ut ur Forrest Elbow åkte på en piruett efter en kuggning med veteranen Glenn Seton och fortsätter utan skador på den där elfteplatsen bakom systerbilen.
Varv 161 av 161: En sista klättring innan målgång för V8-kretsens bäste förare på modern tid trots orosmomentet med ett vinande oväsen från bränslepumpen, läge för revansch har ristats i lagkompisen Tony Longhursts ådror efter att ha varit snubblande nära podiet de senaste åren med tillägg till potentiometern som rasat sönder 1997 och drivaxelexplosionen drygt två år senare, i närbild är konditionen på HRT-bilen lika nytvättad utan skrapmärken överhuvudtaget och fansen på toppen av Reid Park och McPhillamy ställde sig upp och vrålade vilt, nere i start och målrakan välkomnar resten av laget hem mannen som lade nyckeln till en kalkylerad spelsätt till en välförtjänt seger över sex och en halv timmes körning och detta var HRT: s första sedan 1996; Skaife och Longhurst skvättar champagneflaskan på podiet och veckans stora överraskningar går till andrapristagarna Brad Jones och John Cleland som förde upp OzEmail-Forden från så långt ner som 22: a i rutnätet.
.jpg/1280px-Estadio_da_Luz_-_panoramio_(7).jpg)
.jpg/1280px-2023_6_Hours_of_Spa-Francorchamps_Richard_Mille_AF_Corse_Ferrari_488_GTE_Evo_No.83_(DSC01006).jpg)
