Den fyrfaldige världsmästaren i Formel 1 Alain Prost fyller 71 bast idag, hans karriär i den absoluta toppen präglades av en blandning mellan utomordentlig succé som balanserades med motgångar emellan de sakpolitiska frågorna utanför konferensrummet, han kallades för "Professorn" p.g.a. sin mentala kapacitet på racerbanan, hans körstil var annorlunda jämfört med andra runtom som valde rå fart än finess eftersom nära vännen på den tiden Gilles Villeneuve körde otroligt hårt eller varför inte Nelson Piquet Sr var förnämligt verbal i sin egen approach och jag har lagt upp en podcast-baserad video om hur fransosen blev invald i bilsportens "Hall of Fame" med 51 segrar på kontot.
Brittiske influencern Aidan Millward påbörjade själva berättelsen genom att dra några one-liners om Prosts första säsong för McLaren under Teddy Mayers ledning, anno 1980 var rena strulet efter F3-titeln året innan, modell M29 var en skrothög via erkännande från någon som stod nära förbundskapten Alistair Caldwell; han tog sina första mästerskapspoäng vid de två första deltävlingarna men hade ett benbrott i samband med kvalet inför Sydafrikas Grand Prix efter att bakaxeln föll i hög fart, efteråt fick Teddy Mayer skylla på nykomlingen då han var delaktig i många krascher och kontraktet blev rivet innan Alain packade väskorna över Engelska kanalen för en treårig stint med Renault, väl där hamnade han i konflikt med sin egen landsman René Arnoux i och med hans första seger i Dijon Prenois som fick populariteten att skjuta upp i höjden, intressekonflikten mellan de båda franska förarna handlade om sportens etiska kod som skulle studeras efter avvecklingen av GPDA 1982 innan reformen mottogs tolv år senare och Prost hamnade på fel sida av mediehajpen efter att ha sagt i en intervju att folket inte strävar för segern, de gillar martyrer som förlorar en enorm förmögenhet.
I Kyalami hade han slutat tvåa emellan Keke Rosberg och Nelson Piquet Sr men räddades i absolut sista minuten efter att båda förarna diskvalificerades för fiaskot kring vattenkylda bromsar, 1983 var han snubblande nära en världsmästartitel sedan Brabham klättrade tillbaka upp i toppen genom användning av kemikalier framtaget av BASF, Renaults VD på den tiden Bernard Hanon använde Prost som syndabock och i en intervju med Steve Rider 2012 sade han att ett par anställda från fabriksteamet satte eld på sin tjänstebil vid parkeringsplatsen samtidigt som de lämnade in skumma brev på vindrutetorkaren och så småningom hittade han sinnesfrid i Schweiz före återkomsten till McLaren med Ron Dennis i huvudrollen.
Nu är vi inne på F1-säsongen 1984 där vissa McLaren-purister tycker att det var bättre än åren med kromade bilar som reflekterar solskyddsfaktorn om inte de vattenkylda bromsarna och raketbränslet återberättas i separata videoklipp, den berömda kalenderåret med ett halvt poängs skillnad innehöll en del fina storyn om inte hällregnet i Monaco blev så småningom ganska omdebatterat med god effekt och Tyrrell sparkades ut p.g.a. en mängd blynitrat som sipprade ut ur bensintanken på Stefan Bellofs bil vid ett tidigare tillfälle och ännu en gång blev Prost tvåa i mästerskapet men den här gången med Niki Lauda som lagkamrat, 1985 har Frankrike äntligen fått en världsmästare i bilsportens finrum och det är "Professorn" som stod högst upp på pallen med 20 poäng före Michele Alboreto tack vare fem segrar genom kalenderns sexton deltävlingar och med andra ord kunde han försvara titeln genom tur i oturen, hans vänskap med Keke Rosberg handlade bara om glädje utanför paddocken efter en dramatisk utgångsläge som fick ena bakdäcket på Nigel Mansells Williams att explodera i 270 km/h före hårnålen på Adelaide.
Efter en turbulent 1987 går vi in i de bitterljuva åren med Ayrton Senna; hans femte år i sin andra sejour med det Woking-baserade laget handlade om modell MP4-4 och ingressen på fransk partiskhet i löpsedlarna, att räkna vem som fick flest poäng i elva av sexton deltävlingar var enligt vissa en kontroversiell regel där man föredrog rå fart över konsekvent körning och därmed gick Senna segrande i dragkampen om VM-titeln 1988 och McLaren dominerade i alla utom en deltävling för racet på Monza var ju enda gången som ett bottennapp överskuggades av Ferraris dubbelseger framför hemmapubliken ett par veckor efter att "Il Commendatore" hade gått bort.
För Prosts del fick bägaren rinna när det fortsätter pratas om farhågorna kring säsongen 1989, överenskommelsen om vem som svänger först in i Tamburello egentligen var katalysatorn till den heta bataljen om förstaplatsen i nästan varenda Grand Prix man deltog, i gengäld anklagade fransmannen sin värsta konkurrent för vårdslös körning och även riktat en känga mot herr Kayamoto som var Honda Racings VD för att ha gett Senna bättre material, emellanåt kunde Ron Dennis säga att en slumpvis allokering är ett måste men Prost ville lämna McLaren om saker och ting går år motsatt riktning, i en senare intervju med Motor Sport Magazine vädrade Alain att han mestadels tävlat mot vänner och berättat att tillvaron i McLaren-lägret var nästintill osund, det är ju därför som tabloiderna kallade honom för en politisk medlem i församlingen, allt p.g.a. Sennas supporterklubb trodde att Prost var snäppet machiavellisk ur sättet att föreläsa i klar kontext; Alain däremot brännmärkte Nigel Mansell för att ha startat det ideologiska ordväxlingen och här är utdraget som jag fick översätta enligt följande:
"Jag vet inte varför, om ni såg filmen om Senna så har man Jean-Marie Balestre i mitten av drevet för att han var fransos. Klantigheterna på Suzuka kändes lite för överdrivet, det var Ayrtons beslut året innan att starta till höger och folk vågar inte berätta hela vittnesmålet men det finns två grejer att tillgå, kaoset vid rutnätet och Nigels sägnen om sakpolitiska frågor och vet ni varför? För jag pratade italienska med Claudio Lombardi hos Ferrari, har aldrig pratat min sekundära språk på ett möte för allt var på engelska så jag förstår inte ett dugg och frustrationen kvarstod.
Jag försöker att utföra mitt jobb precis som alla andra runtom, jag har aldrig lovat någon om hur man ställer in bilen och jag döljer inga detaljer kring min bil eller andra chaffisar i förväg. Sakpolitisk?! Jag vågar inte acceptera det. "
Säsongens näst sista deltävling på Suzuka slutade på en ganska kontroversiell vis, han och Ayrton krokade ihop vid ingången mot sista kombinationen före den långa högersvängen och målrakan, klättrade ut ur sittbrunnen, tog av sig hjälmen och sprang hela vägen upp till domarkåren för att ge Senna en hård straff och vinner karriärens tredje VM-titel med bortförklaringar i sitt psyke, han lämnade McLaren för att söka nya råd hos Ferrari och ett år senare hade Senna slagit tillbaka med gott intresse. Efter två säsonger med Scuderian fick Alain Prost ta ett sabbatsår när relationen med stallchefen Claudio Lombardi förvandlades till smulor med tillägg till de hätska kommentarerna på chassits beteende och återvände hos Williams anno 1993 ombord ett tekniskt avancerat FW15C i och med att han signerade ett veto om att inte ha ärkerivalen som lagkompis, efter tretton säsonger, ett halvt sekel i antalet GP-segrar och fyra världsmästartitlar har Prost sagt att han ville sluta för gott och blev lovordad för sin "fighting spirit" men grejen han ångrade sig var att köpa hälften av Ligiers aktier för att driva sitt eget stall och göra de anställda i blåa skjortor besvikna, senare i livscykeln fick han se sin egen son Nicolas köra Le Mans 24 timmars än att följa farsans fotspår till finrummet, rulla vidare med isracing på vintrarna och bygga expertisen i flera år som Renaults varumärkesambassadör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar