tisdag 27 februari 2024

Alternative sounds of 1997

Vad är det jag skulle skriva nu? Jag vet att anno 1997 innehöll mycket från de finaste stunderna på olika racerbanor eller idrottsarenor, speciellt VM i friidrott på den grekiska sommarvärmen i Aten där en viss Kajsa Bergqvist hoppade upp sig till sin första final i en stor turnering och Le Mans 24 timmars vanns av just en svensk bakom ratten, ni vet Stefan "Lill-Lövis" Johansson tillsammans med Michele Alboreto och Tom Kristensen.

Här kommer jag lista ut vilka låtar som skall in i kedjan som alternativ till mina stora favoriter från ett tidigare inslag, allt från instrumentvinjetter till vanliga popnummer.





Utöver de låtar som jag hittat och lyssnat ur racingvärlden så hade jag chansen att höra på ett par listettor från sommaren 1997, i en tid där Gerhard Bergers comeback från sjukskrivning respektive Damon Hills smärtsamma sätt att förlora maxpoäng blev etsade i F1-fansens ådror med tillägg till Mark Blundells segrar i ChampCar-seriens kanske svåraste racerbanor Portland och Toronto, den ena är Bentley Rhythm Aces väldigt kända nummer "Bentley's gonna sort you out" följt av Barry Adamsons "Something wicked this way comes" och "Let a boy cry" av Gala.

https://www.youtube.com/watch?v=WrDXJp-uDoY

https://www.youtube.com/watch?v=vL8Ma-12Jmg

https://www.youtube.com/watch?v=A5JhzeO5Zks

Hösten 1997 kändes lite gott och blandat i mina ögon, främst glädjen i Vancouver där den otroligt populäre Mauricio Gugelmin tog hem PacWest Racings tredje seger för säsongen i ChampCar-serien före Jimmy Vasser men mycket riktigt hans enda som toppförare och upp mot månadsskiftet oktober och november kunde jag se i förhand trailern till musikalkomedin Spice World med de fem medlemmarna i världens bästa flickband som huvudrollsinnehavare och låten som jag älskade mest under denna tidsperiod är min eviga listetta "Viva Forever".

https://www.youtube.com/watch?v=maxwBHyLOwY

Innan första advent fick jag som femårig skolpojke säga att ljudet av en irländsk flöjt ger mig rysningar med tanke på långfilmen Titanics storskaliga entré på biograferna, vi musikälskare inklusive jag tycker om vår tids stora begåvning, sångfågeln som lyfte hela världen med sin starka crescendo och det är därför som Céline Dions "My heart will go on" är en otroligt bra låt att höra trots min tunga bördan före mina fotsteg genom grinden och in i skolgården.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar