Är plustecknet värt någon medalj?

Schweiz har sedan dess varit en reguljär OS-nation i båda årstider sedan debuten i Aten år 1896 med råd att ta hem varenda medalj som läggs på paraplyorganisationens arkiv, enligt en bibliotekarie på landsarkivet hade landets första märkbara succé gått vidare efter de första medaljerna vid de tre första turneringarna och någon styrelseledamot fick skylla på VD: n som skickat bara en delegat till London respektive Stockholm, efter att resten av Europa lade ner kulsprutan kunde det lilla alplandet göra sin absolut bästa Olympiska Spel med toppnoteringar i Antwerpen och Paris vid de där fyra åren.

Antalet deltagare som fördelades av styrelsen alternerades mellan tvåsiffrigt och tresiffrigt från och med återstarten 1948 på Wembley i Storbritanniens huvudstad utom just spelen i Melbourne 1956 varpå de riktigt stora framgångarna i de populära vinteridrotterna (alpint, längdskidor & kälksport) ligger alltid på topp med Vreni Schneider, Gustav Weder, Simon Ammann och Philipp Schoch; vad de flesta "Chasseurs alpins" ville fråga till grannen runt radioskuggan är: "Har medaljläget på sommaridrotterna sinat eller inte? " 

Till viss del är det bara en myt även om det enda guldet på Sommar-OS i Montreal 1976 togs av en kulla i dressyr, på långa vägar ville en tredjedel av friidrottarna som tränar på Letzigrund i Zürich tänka att ett OS-guld bör vara värt en liten hundring annars blir man lottlös och det blev så när man såg en del cyklister, triatleter och fäktare vända på lyckan vid millennieskiftet, några exempel på dessa är Pascal Richard i cykelsportens linjelopp på herrsidan i Atlanta 1996, dunderskrällen Marcel Fischer i herrarnas värja på en smal pist i Aten 2004 och två gånger om hade ett gyllene läge i triathlon blivit förgylld tack vare målfotot som skiljde ettan och tvåan i London 2012.

När de alpina vandrarna vallfärdar till tonen av Nordmans listetta kommer jag lista ut vilka deltagare som ska ha äran att bli förhandsfavoriter och här är en liten fingervisning på tankekartan, stavhopparen Angelica Moser tog sig vidare som direktkvalificerad deltagare sett till kvoteringssystemet, gevärsskytten Nina Christen kommer nog åka till Paris med syfte att försvara sin OS-titel med öronpropparna i fickan för säkerhetens skull och på grusvägarna är det nog dags för Nino Schurter att vässa klorna på sin mountainbike i ett försök att klå britten Tom Pidcock till minst guld runt halsen.