Vidare till Belgiens OS-historik genom åren och med det sagt hade de moderna framgångarna tonats ned jämfört med braksuccén på hemmaplan i Antwerpen med totalt 36 medaljer i bagaget varav fjorton guld, anledningen till detta måste nog vara halveringen av antalet deltagare efter en medaljlös äventyr i Los Angeles 1932, därefter var man tillbaka i medaljligan med sju medaljer på kontot efter spelen i London 1948.
Precis efter de två OS-gulden som togs av landsvägscyklister i Helsingfors så fortsatte laguttagningarna att nå en nedåtgående kurva i och med den belgiska Olympiakommitténs högsta chef valde att alternera mellan låga och höga nummer på deltagarlistan, vid spelen i Moskva respektive LA hade man vunnit bara ett guld även om Montreal '76 renderats till bara fler silver och brons istället, de tuffare uttagningskraven kändes jättejobbigt om man är proffs i judo som direkt exempel och på Atlanta 1996 hade fyra judokas belönats med varsin medalj, fyra år senare blev det inget guld men i de kommande spelen är halveringen av deltagare ett lyckat drag och de atleter som drog nytta i uttagningssystemet var bronsmedaljören i landsvägscykling Axel Merckx, tennisproffset Justine Henin-Hardenne och höjdhopparen Tia Hellebaut.
När resultaten förbättrades genom Greg van Avermaet respektive Nafi Thiam och Nina Derwael de två senaste turneringarna så behövde VD: n sittandes på kontoret arbeta med uttagningskraven såväl dag som natt, på förhand kommer jag följa de regerande olympiska mästarna i herrarnas landhockey och häcklöparen Hanna Claes med tillägg till landsvägscyklisterna som ville gärna försvara sina färger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar