Turkiet, en av OS-historiens ledande nationer i grekisk-romersk brottning och tyngdlyftning är på väg att bära sina röda matchställ framför publiken och ge de giftigaste motståndarna en svårläst läxa, sett till historik däremot hade dem legat på styva linan vid de fyra första turneringarna utan medalj på fyra olika arrangörsorter i Sommar-OS om inte debuten 1908 skedde innan övergångsperioden på den laglydiga sidan, efter en brokig inledning med inflationen som ödelagt kvalificeringen till Los Angeles 1932 hade de återvänt på bästa sätt med en perfekt utgångsläge i medaljligan, i London 1948 var det nog ett par gånger som man noterat ett medaljrekord i den nationella OS-kommitténs repertoar och alla utom en tillkom på brottardynan och vägen till Rom flera år senare ledde till ny dominans i denna brutala sport.
Efter att ha lämnat Montreal lottlöst med tillägg till bojkotten av spelen i Moskva var Turkiet tillbaka med bara tre bronsmedaljer på varsin kampsport 1984, från och med nästa turnering i Seoul trädde en lång och blytung bjässe uppför trappan innan man häver lyftstången med brutal styrka i överarmen, mannen i fråga hette Naim Süleymanoglu och lyfte hela nationen med tre raka OS-guld som elitsatsande tyngdlyftare, efterträdaren Halil Mutlu följde upp med sin egen toppnotering i 56 kg-klassen tillsammans med landslagskollegorna Taner Sagir och Nurcan Taylan vid de kommande spelen i Sydney respektive Aten, i judo kunde en viss Hüseyin Özkan slå fransosen Larbi Benboudaoud med hjälp av en vridning i ena armbågen och felvänt motståndaren till en Ippon, resten av publiken gillade draget men den franske coachen var missnöjd med situationen.
Toppnoteringen på tretton medaljer sammanlagt i Tokyo var ju värt höga summor när det pratades om klirr i bankvalvet, journalisten Patrick Ekwall sa i direktsändning för ett par år sedan att lönesatsen för enskild medalj man vunnit fick tredubblas även om man tog hem en ädlare valör i taekwondo eller artistisk gymnastik och inför Sommarolympiaden i Paris kan tidsfrågan svaras snabbt med pilen i fickan och armborsten i handflatan, bågskytten Mete Gazoz ville efter fjolårets VM försvara OS-guldet i herrarnas Recurve och belönas med flera miljoner Lira i årslön, gymnasten Ferhat Arican har siktet inställt med resten av laget att ge järnet i den artistiska gymnastikens lagtävling och Ersu Sasma på den smala pisten funderar på en liten grej och det är att slå Armand Duplantis till kanske ett OS-guld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar