Idag tänker jag skriva en kort insändare om det systematiska räknestrulet hos domarkåren respektive en volontärs syn på hur fel vinnare korades framför fullsatta läktare i samband med Sommarolympiaden i Aten 2004.
Ett dussintals ögonvittnen hävdade att den artistiska gymnastikens bästa kvinnliga utövare från min barndom borde ha tagit hem ett efterlängtat guldmedalj för att göra sällskap med de där tre VM-titlarna i den individuella mångkampen från tidigare årgångar på repertoaren, på herrsidan däremot efter Sean Townsends regelrätta VM-guld på lodrät barr 2001 gick saker och ting lite värre när de bulgariska fansen inklusive Rysslands förbundskapten på den tiden Leonid Arkajev riktade klagomål på domarkåren som lagt en tiondel extra på en grabb i blåvit matchställ (Paul Hamm) som föll efter en jämfota landning över hoppbordet och ett par dagar senare har det hänt igen fast på den individuella grenfinalen.
Vem kunde tro att hemmapubliken i Aten satt klistrade på stolarna för att se ringmästaren Dimosthenis Tampakos svinga armarna i luftfärden med framåtvolt i gruppering till ett sträckt järnkors och malteser inklusive en snygg Salto till Nakayama, efter landningen vrålade de grekiska fansen mycket högre på läktarplatsernas övre etage än hur det hade varit under EM-resan exakt samma årgång med överraskande resultat, på sociala medier idag uttrycker flera användare på kommentarsflödet att f.d. världsmästaren Iordan Jovtjev borde förtjäna guldmedaljen eftersom grekens armar skakade fram och tillbaka med gravitationskraften, en annan sak som förbryllade oss sportfanatiker var ju att volontärerna tjänade en tjugolapp på domarkårens hantering av poängräkningssystemet och med det sagt efter palavern i Medelhavets glittrande saltvatten kunde reglementet ändras från och med världsmästerskapen anno 2006.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar