4. 1980-talet; Över 400 knyck på Mulsannerakan
Grupp C-eran var ganska spektakulär på den tiden med snabbare bilar, spännande racing och en mindre glamorös inramning på start och målrakan.
Den bil som först associerade bilsportens farligaste inkarnation var Porsches supertåliga 956, när den först sågs på Circuit de la Sarthe 1982 var början på vad som då kallades för "Grupp C" ett faktum, det självbärande aluminiumchassit konstruerades på samma vis som föregångaren 936 men hade en effektivare sätt att montera två turboaggregat på varsin sida om det sexcylindriga boxermotorn på 2.7 liter, på Le Mans fungerade 956: an perfekt på alla underlag med fyra raka segrar, först ut dominansen från 1982 med Derek Bell och Jacky Ickx högst upp på pallen följt av tvåan Jochen Mass och Vern Schuppan och tredjeplatsen tilldelas Hurley Haywood, Jürgen Barth och Al Holbert.
Året därpå var fabriksteamet fullständigt överlägsna med åtta bilar på de tio första platserna, senare var det Reinhold Joests stall som vann bilens två senaste upplagor, franske legendaren Henri Pescarolo delade styrning med Klaus Ludwig i vinnarbilen från 1984 varpå den sistnämnde fick ta med sig Paolo Barilla och Jon Winter till seger år 1985 då fabriksteamet bytte till 962: an.
I Sarthe-regionen 1986 fick Porsche konkurrens av fyra biltillverkare, Jaguar med stöd från Tom Walkinshaws imperium TWR, Sauber Mercedes, Nissan och Mazda, rivaliteten mellan de fyra tätnade tills Hans-Joachim Stuck, Al Holbert och Derek Bell skopade fram bilens första av två raka vinster tills "Den stora katten" ger sig in i leken för säsongen 1988 då Mercedes höll på att dra sig ur Le Mans på grund av risk för punkteringar.
På tal om Jaguar har designern Tony Southgate byggt en bil som skulle kunna slå den oslagbara Porsche 962 på Le Mans, svaret leder till XJR-9.
Inför den 56: e upplagan av Le Mans 24 timmars hade förarna i varsitt Porsche-ekipage blivit ombedda att minska på turbotrycket före den ökända Mulsannerakan och ge den ledande Jaggan med den stora V12: an fördelen, lång innan ACO: s nya säkerhetsföreskrifter hade en bil lyckats nå det magiska siffran 110 meter per sekund (i vanliga fall 400 km/h), det var en grönvit WM Peugeot P88 med Roger Dorchy bakom ratten och hastighetsrekordet på 405 km/h står sig än idag tills bilens elektronik packade ihop på det 59: e varvet.
Vid målgång klockan fyra på söndagseftermiddagen kunde Jaguar bryta Porsches segerskörd med Andy Wallace, Johnny Dumfries och Jan Lammers i den vinnande Jaguaren som idag är kvar på biltillverkarens arkivrum i Solihull utanför Birmingham och personligen är de gamla minnen från just 1988 fortfarande friska sedan dess.
Vi svenskar som ofta åker till Circuit de la Sarthe kommer ge en återblick på en man som först försvarade det blågula intresset efter Joakim Bonniers bortgång, killen i fråga heter Stanley Dickens och han anställdes av stallchefen Peter Sauber för att dela styrning i en Sauber Mercedes C9 med Jochen Mass och Manuel Reuter.
Det vinnande ekipaget från 1989 kompletterade 389 varv långt före Mulsannerakan blev indelat i tre sektioner eftersom förarna på den tiden var rädda med de höga hastigheterna inklusive påfrestningarna i bromssystemet.
Efter det kommer övergången till ett nytt årtionde med moderna sportvagnar, nya stjärnskott och en säkrare framtid.
Återblick från Le Mans 24 timmars 1988 på fransk TV
Kortfilmen som hyllar 1989 års upplaga av långdistansklassikern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar