Lördagens kval inför morgondagens tävling vanns återigen av Mansell i Williams-bilen med öknamnet "Röda Femman", lagkamraten Riccardo Patrese tvåa, i nästa startled var det dubbelt McLaren, Alesis Ferrari på femte ruta och bakom fransosen hemmahoppet Michael Schumacher.
När startljusen växlade till grönt kunde Martin Brundle skjuta iväg sin Benetton Ford som en pil upp från nionde startruta till sjätte in mot Nordkurve och långa rakan ner till Jim Clark-kurvan, efter det första av 45 varv runt den dåvarande slingan så var det dubbelt Williams följt av Ayrton Senna, Gerhard Berger, de båda Benetton-bilarna och Jean Alesi strax bakom.
Ända sedan Nigel satte det snabbaste varvet efter en tredjedels distans fick han åka in i depån för däckbyte liksom Patrese några varv senare, Brundle och Schumacher valde att köra hela loppet utan depåstopp överhuvudtaget.
Kampen om andraplatsen tätnade mellan Senna och Mansell till den sistnämnde krängde bilen under hård inbromsning mot den då ombyggda Ostkurve, tog en liten genväg, saktade ner lite grann och tog sig förbi brasilianaren cirka två varv senare.
Med över halva loppet avverkat kände sig den erfarne Riccardo Patrese lite pigg efter depåstoppet, slipstreamade den framförvarande Benetton-bilen förbi sig och upp till en tredjeplats tills jakten om dubbelsegern för Sir Frank Williams manskap går in mot slutet.
De tre sista varven var för mig riktigt gastkramande när Patrese fick det svårt i kampen om andraplatsen med Ayrton Senna, därefter med stadionsektionen kvar före målflagg satsade han på en ganska sen omkörningsmanöver men låste bakbromsarna, snurrar och fått stopp i maskinen, detta gör att Mansell vinner för åttonde gången den säsongen, Ayrton Senna lättade på pressen med en andraplacering och Michael Schumacher i sitt första Grand Prix på hemmaplan tar hem tredjeplatsen framför det stora jublet bland de 120 000 åskådarna på huvudläktaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar