Nästa avsnitt i huvudämnet kring räckstångsarbete på damsidan livnär sig i rivaliteten mellan Svetlana Khorkinas efterträdare (Ksenia Semjonova) och Nastia Liukin på VM i Stuttgart 2007 eftersom båda hade ett år på sig att nå toppformen till Sommarolympiaden i Beijing.
2007 var för mig en rätt så tuff årgång med blandade känslor inombords, jag insjuknade i Typ 1 diabetes cirka en månad efter världsmästerskapen i artistisk gymnastik medan mina fysiska aktiviteter på skolan fortsatte att vara ack så viktigt trots en ganska tajt upplägg som klistrades fast på anslagstavlan, ute i naturen råder det ingen skillnad om vart vindriktningen skulle peka och jag med klar kontext skulle säga att svåra tricks i redskapet som blev omåttligt populär genom åren blir allt svårare än normalt.
När VM-finalen i damernas barr sändes på Eurosport den hösten så hade jag ingen koll på vem som vann guldet i disciplinen bara för att jag lutade mig till mer bilsport på repertoaren, i YouTube-klippet som lades upp för mindre än arton sedan kunde jag med vida ögon analysera Ksenias program med minsta lilla detalj, hon började med en sträckt Stalder på det lägre räcket innan hon hoppade på den översta räcket till en sträckt Tkatjov, vände ett helt varv med sträckta ben och skruvade ena armen för att höja amplituden till nästa trick som var en Jäger följt av en Deltjov till Pak Salto, än en gång drog hon till med ett vackert flygelement och avslutade med en och en halv skruv i gruppering men landningen var inte lika tingat som på kvalet tidigare i turneringen.
Efter en lång väntan får hon beskedet från domarkåren att länkvärdet plus svårighetsgraden och tekniska element blir till höga poäng sammanlagt, aldrig någonsin fick poängrekordet i damernas barr blir omöjlig att slå och 16.350 var noteringen som renderats till VM-guld för storfavoriten från glesbygden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar