Vilken resa de svenska skidskyttarna hade mäktat till i de Olympiska Vinterspelen, helt otroligt skulle jag verkligen säga med åtta år av hårt arbete med generationsväxling och allt annat, ja åtta år.
Efter att de gamla stjärnorna under Wolfgang Pichlers första sejour som huvudtränare, ni vet stora namn som Forsberg, Zidek och Ekholm hängde skidorna på vallaboden så lämnade man ett tomrum mellan VM i Nové Mesto respektive Kontiolahti och OS i Sochi under årgångarna 2013-'15, sedan på de TV-sända nyheterna hade frälsaren återvänt till Sverige och börjat ta fram nya, unga naturbegåvningar med OS 2018 respektive VM 2019 och nästa Vinterolympiad 2022 som direkta mål och det fungerade perfekt.
På junior-VM i Kontiolahti 2012 fick Johan Hagström som då jobbat med det svenska B-landslaget scouta två sjuttonåringar som skulle bli något extra, den ena heter Linn Persson och den andra Hanna Öberg som på egen hand tagit silver i stafett tillsammans med Lotten Sjödén på spurtsträckan, båda är mycket riktigt naturbegåvningar redan från start men bortsett från de då unga svenskorna så fanns det fler andra unga damer med ambitionen att bli bäst i världen, det handlade om "The Class of 2012" där man inkluderar österrikiskan Lisa Theresa Hauser, fransyskan Chloé Chevalier, kanadensiskan Sarah Beaudry, belarusiskan Dinara Alimbekava och sist men inte minst Lena Hæcki från Schweiz.
2014 hade de svenska damerna inte funnits med bland OS-deltagarna i en stafett som Ukraina annars vunnit, därefter låg Sverige på en ganska dyster femtondeplats i nationscupens tabell långt bakom länder som Kazakstan och Estland, efter fiaskot i Sochi och de unga stjärnskottens försmak på VM i Holmenkollen kom så utdelningen, en till viss del okänd 22-årig Hanna från Piteå landade i Sydkorea med en jättestor överraskning, hon sköt fyra nollor med "dossard numéro 24" som det heter på franska och stal showen med en individuell OS-guld före affischnamnen Anastasija Kuzmina, Laura Dahlmeier och Synnøve Solemdal ända tills man tog silver bakom en annan stor överraskning nämligen Darja Domratjevas Belarus.
På VM i Östersund 2019 hade våra blågula förhoppningar växlats till tre medaljer, en individuell och två i lagtävlingar, efter misslyckandet på Stadio di Alto Adige fick Sveriges skidskyttelandslag ledd av schweizaren Jean-Marc Chabloz väckas till liv på VM i Slovenien med rekordfart gällande antalet medaljer, sex stycken om man räknar in bronset på 2+2-stafetten, guldet i herrarnas sprint och silvret i herrarnas jaktstart för att nämna några, trots den hårdare konkurrensen är bredden inom laget fortsatt viktigt sedan damlandslaget lyckades vinna stafettbucklan förra året då man slog Belarus med Elvira Öberg förbi Jelena Krutjinkina innan målfållan.
Vad kan jag säga, efter Elvira Öbergs två individuella OS-silver bakom mästerskapsprotagonisten Marte Røiseland var utgångsläget inför en lagtävling som damstafetten är lysande klar som solskenet, SOK: s talangutvecklare tillika f.d. svenska landslagets coach Wolfgang Pichler sa enligt DN att han inte var orolig när han satt klistrad på TV-soffan hemma i Ruhpolding klädd i blå skjorta med Tre Kronor ingraverat på höger sida, säkerligen har guldmedaljen hamnat i händerna på systrarna Öberg tillsammans med Värmlands megastjärnor Mona Brorsson och Linn Persson; den sistnämnda sa i en intervju med franska Nordic Mag att vi gjorde stora framsteg sedan Sverige missade en OS-stafett i Sochi 2014.
Skidskyttehjältarna har nu landat på Arlanda för att bli hyllade och därmed kommer adlas för sina goda insatser i det som kallas för vintersportens Formel 1.
https://www.dn.se/sport/osannolika-resan-for-skidskyttedamerna-varldens-basta-landslag/
https://www.ski-nordique.net/jo-huit-ans-pour-passer-du-neant-a-lor-olympique.6508675-138913.html
https://www.svt.se/sport/peking-2022/det-kandes-bottenlost-nu-ar-vi-tillbaka-pa-toppen
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/47KVrR/bonusen-for-skidskyttarna-andrades-infor-os
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar