onsdag 10 februari 2021

Världens bästa direktörsbil - Del 4

Idag är det upplagt för ett nytt avsnitt ur denna Topp 10-lista, den här gången kommer jag ge lite kuriosa om en bil som länge kallats för "Tjänstemannens måttstock" hemma i Frankrike.

7. Renault Safrane


I början på 90-talet hade Renault sållat fram en ersättare till den åldrade modellen som innehaft siffran 25, uppföljaren fick så småningom heta Safrane för att modernisera det franska bilmärkets modellskara när siffernamnens tid nådde vägs ände.

Designmässigt betraktas Safrane som en modern men aerodynamiskt förfinad direktörsbil, framvagnen och sidoprofilen innehöll en positiv bemärkelse, huvudkonturen ovanför dörrhandtagen slätats och jämnats ut, över till C-stolpen och den var bättre i sitt rundare form även om några kritiker sagt att hela bakvagnen på de tidiga årsmodellerna tyder på att det är en fransk Opel Senator-kopia men vad är felet på hur man designar en bra bil och det måste finnas en del viktiga kriterier, bland andra att inte försöka låna drag från en konkurrerande fabrikat, från och med sommaren 1996 fick bilen en ny grill och nya baklyktor för att återuppliva den dåliga försäljningskurvan,

Förarplatsen däremot har lite små drag från sin gamla föregångare men lite rundare med tanke på knappsatserna som placerades på kontrollpanelens centrala del när stereon förvaras djupt in med hjälp av en lucka som öppnas och stängs manuellt, instrumentpanelen förnyades en liten aning, lädersätena kostade riktigt dyrt i utrustningsnivåerna RTE, RXE respektive Baccara, röstaktiveringen var ett tidigt exempel på en ganska påkostad teknik långt före Mercedes gjorde full utveckling på deras eget system och baksäteskomforten är någorlunda bättre men den största svagheten finns i mekaniken.

Bensinmotorerna på två liter respektive 2.2 liter hade varit länkade med Renaults egentillverkade automatlåda, störst kritik hamnade hos EGS-systemet eller de elektromekaniska kablarna på grund av sitt okultiverade passage mellan växlarna, problematiken bara slog som ett kärnvapen när säljstatistiken utanför Frankrike var begränsad eftersom Volvo redan har 900-serien i programmet och inte vågar importera en konkurrerande vagn med samma karaktär, bubblan redan sprack när Renaulten fick montera en rak femma ur en Volvo 850 GLT men det krävdes att möblera om hela motorrummet för att lägga in oljefiltret respektive kåpan till kamremmen och servostyrningen justeras en aning, slutsatsen är att Volvomotorn fungerade bra men gick dåligt i försäljningens grafer.

Jag kan säga att Safrane innehaft en V6: a i programmet, först var PRV-motorn åldrad, för det andra är Biturbo-versionen lite fräsigare men kunde aldrig sätta käpparna på BMW M5: s hjul trots att de dubbla turboaggregaten var hämtade från en Alpine A610, i de senare årsmodellerna var den sedvanliga maskinen på 194 hästkrafter hyllad av recensenterna långt före att den skulle paketeras på familjebussen Espace RXE redan 1998, bara två femtedelar av alla Renault Safrane sålda i Frankrike plågats av rost på hjulhusen men det förstör inte körupplevelsen helt och hållet eftersom den användes en gång av Frankrikes dåvarande statsöverhuvud.

Med bara 310 000 exemplar sålda i enbart den inhemska marknaden hade Renaults tursamma direktörsvagn blivit medverkande i ett par kända långfilmer som "Happiness is in the field", "Ronin" vid ett tillfälle och "Taxi 2" när framvagnen slets sönder av en skenande lastbil, när modellen fasades ut år 2000 kunde man vänta i snart ett år på att uppföljaren äntrar scenen.

Instruktionsfilm om Renault Safrane årgång 1992

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar