Vi är nära podiet när nästa avsnitt kommer handla om en klassiker med föregående modellens utseende och bär de fyra ringarna på grillen.
4. Audi A6 (C4)
Långt innan det nya numreringssystemet infördes 1994 var Audi 100 ihågkommet som en kvalitetsstämplad stor sedan formgivet av Erwin Himmel på slutet av 80-talet före patentering våren 1990, när Audi 100 växlade namn till det nu moderna A6 fick Hartmut Warkuss stajla om hela frontpartiet och fixat nya baklyktor men låtit sidoprofilen vara som det ska precis som den föregående modellen, främre kofångaren var ny från början eftersom den äldre bilens kylarintag inte längre möts de nya aerodynamiska parametrarna när det gäller luftflöde runt hjulhusen, genom A-stolpen och över motorhuven ner till bakvagnen.
Interiören förblev densamma som i gamla 100 fast med lite modern känsla på sin era, bland de ändringar som kvalitetskontrollanterna gjorde på fabriken i Neckarsulm respektive designavdelningen på Audis högkvarter i Ingolstadt är montering av en ny ratt med airbag, mätarklustret moderniseras en aning, kommandocentret ändras genom användning av en ny bilradio och klimatanläggning som primär tillägg, läderklädslarna kostade ganska dyrt bland tillbehören och baksäteskomforten kändes mer som att sitta på en C14 tunnelbanetåg än i en omarbetad tjänstebil.
Trots Folksams krocksäkerhetsstudie före grundandet av EuroNCAP var första generationens A6 tillräckligt stark att motstå oundvikliga frontalkrock med en älg, om jag lämnar aktiv och passiv säkerhet åt sidan kommer jag ge tillgång till bilens kanske viktigaste beståndsdel, mekaniken.
2.3 liters raka femman på 131 hästkrafter hade varit en bästsäljare i Storbritannien då 2.6 liters V6: an framstod som en raritet med tanke på den höga fordonsskatten och dyra servicekostnader efter kamremsbyte, min rekommendation för svenska A6-ägare av den första generationen är hitta ett bra kap på en 2.5 TDI, som ni säkert kunna veta är dieselfemman en favorit bland chaufförer inom Landsorganisationens olika fackförbund på mitten av 90-talet, motorn drog mindre soppa än V6: an med dubbla kamaxlar och därmed kunde bidra till en bättre körupplevelse på Autobahn eftersom på senare år 65 procent av vägnätet är nu fartbegränsade, allt på grund av de allvarliga olycksfallen på nattetid.
Köregenskaperna gick åt motsatta hållet, bilen var understyrd med full last på halt väglag men allt kompenseras genom användning av permanent fyrhjulsdrift med diffbroms, främre hjulupphängningen var bilens kanske riktiga akilleshäl ända sedan länkarmarna och stötdämparnas bussningar plågades av rost, problematiken slutar inte där för upptäckterna som erfarna mekaniker varnat om är att kolvringarna blir också plågade av interna skador, inte minst om oljetrycket skulle sjunka till en brådskande nivå.
1997 var det sista vi såg av den klassiska designformen som gjorde den tidiga A6: an mer lönsammare än en åldrad BMW E34 5-serie, modellbeteckning C4 lämnade senare stafettpinnen till den bil som vi svenskar känner igen genom dess rundare form.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar