Om cirka två månader drar en av långloppsracingens mest krävande race som körs på Sebring, ni vet uthållighetsloppet på tolv timmar men först så skall jag lägga upp en dokumentärfilm kring det som hände i mitten på mars 1964.
För att prata om sportvagnar på betongvägen har jag kommit till rätt ställe, innan jag hinner se filmen som kablats på ESPN i juni 1995 fick jag direkt tillgång till en anekdot skrivet av ungersk-amerikanske bilhistorikern tillika skönlitterära författaren János Wimfen ur boken "Tidtagning och två stolar", vädret var torrt och varmt enligt prognosen vilket fick förhandsfavoriterna från Maranello att utstå direkt konkurrens med lokalborna ombord en Shelby Cobra eller en privatanmäld Porsche 904 GTS och föreställ dig att sportprototyperna höjde mer intresse än de serieproducerade vagnarna som tillförde attributen med radion nära till hands varpå de första TV-sändningarna håller på att dokumenteras i sinom tid.
"Il Commendatore" hade skickat ut två stycken Ferrari 275 P och tre stycken bilar av modell 330 P för att utgöra skillnaden mellan väghållning och topphastighet, visserligen kunde 275: an vara bättre anpassad oavsett underlag om inte en av Carroll Shelbys bilar låg riktigt nära John Surtees Ferrari på kvalet en fredag trots att den klämt sig före Mike Parkes och Ludovico Scarfiotti tidsmässigt, i tävlingstrim däremot var de röda tolvcylindriga bilarna fullkomligt överlägsna från dagsljus till nattmörker efter 12 plågsamma timmar, bland de 66 startande har 33 stycken slutfört äventyret och 26 fått sitta kvar i klassificeringen och definitionen "The Triple Crown of sports car racing" vill etsa sig i varenda historikers ådror med ytterligare två riktigt stora evenemang framöver.
https://www.dailysportscar.com/archive/subscribers/alms/2004/sebring/sebring1964.htm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar