måndag 31 oktober 2022

Formel 1: s bortglömda gnista

För mig var Greg Moore en fantastisk förare att följa i ChampCar-serien under det glädjefyllda nittiotalets slut, han debuterade sin formelbilskarriär 1993 innan draften till Player's Forsythe Racing tog fart tre år senare, grabben från Maple Ridge utanför Vancouver som sagt var en publikfavorit utom dess like, vissa säger att han var bra på "Short ovals" och Superspeedways trots begränsad erfarenhet på permanenta anläggningar eller stadsbanor.

Genombrottet kom i sitt andra tävlingsår för Gerry Forsythes stall när han ställdes mot Michael Andretti på Milwaukees oval på 1.6 kilometers omkrets, tog karriärens första seger till vild glädje från den unge kanadensarens ingenjör Tony Brunetti och hans högra hand Neil Micklewright; därefter på Detroit kunde han vinna sitt andra raka efter soppatorsken som drabbade Bruce McCaws förarpar och upp mot slutet av säsongen så föll han från en bra tabelltvåa till sjunde med diverse krascher och mekaniska strul att lägga till.

Säsongen 1998 började någorlunda bra för unge Greg i en ljusblå Reynard med Merca-spis, slutade på poängplats i de sex första racen innan han slog Alex Zanardi på Brasiliens kulturella nav Rio de Janeiro, karriärens stora höjdpunkt nålades i det årets upplaga av Michigan 500 och vann före de vilt jagande Ganassi-bilarna precis bakom med Scott Pruett mitt i smeten och återigen har årgång 1998 slutat precis densamma som året innan.

1999 var upplagt för en drömstart med tjugo friska poäng på Homestead utanför Miami men vägen till titeln räckte inte tills det ofattbara hände på säsongsfinalen i Auto Club Speedway, vinden tilltog på det tionde varvet av 250 då Livebilderna på ESPN fångade den ljusblåa Player's Forsythe-kärran som fick en jättekast och mottog en hiskelig smäll in i betongmuren; Greg dog omedelbart i sviten av skador i hjärnan och inre organ enligt ett pressuttalande från medicinska teamets högt uppsatte man Dr. Stephen Olvey.

Arvet efter den lovande formelbilsstjärnan lever vidare med grundandet av en kartbana tillägnat Gregs ära, hans röda handskar borde ha hittat ett nytt hem och kunde ha blivit F1-världsmästare i en Ferrari med Michael Schumacher som hjälpryttare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar