BTCC-klassiker - Donington Park 2008

Vädret ute i Leicestershire ställde till problem för halva startfältet när Race 2 höll på att avgöras på fuktig asfalt, vissa chansade på intermediates medan resten lovade att köra ett helt race på slicks men en av privatisterna sladdade lång ut i gräset nedför Craner Curves på fyrans växel och hade varit med om en olycka.

Föraren i fråga var Erkut Kizilirmak som hade en blytung helg eftersom han handskades med passiv överstyrning mellan utgången på Old hairpin, upp genom McLean's Corner och Coppice, efter kraschen fick den turkiske chaffisen känna sig riktigt bedrövad vilket upprörde finansbackarna från Solresors brittiska motsvarighet "sunshine.co.uk".

Femmans växel - Säsong 4

Nåväl, öppna centrallåset och vrid på startnyckeln för här kommer jag lägga upp en rad av videoklipp ur Channel 5: s respektive Discovery Channels arkiv, vad det handlar om är säsong fyra av motorprogrammet "Femmans växel" med ordvrängarna Tiff Needell, Vicki Butler-Henderson och de andra.

Säsong 4 - Avsnitt 1 (Lamborghini Gallardo, Sinclair C5 & motorvägsolyckor)

Säsong 4 - Avsnitt 2-10 (Endast för prenumeranter)

Storyn om Brabham BT46

Redan i vintras hade jag hittat en intressant videoklipp på YouTube om en klassisk F1-bil som fick Lotus grundare Colin Chapman, Williams F1: s medgrundare Patrick Head och Ferraris föregångne förbundskapten Daniele Audetto att chockhöja ögonbrynen bakom garageväggen, bilen i fråga var en Brabham BT46 och den har en fördjupad historik både i offentligheten och bakom stängda dörrar.

Delägaren i Sir Jack Brabhams stall, ni vet en uppspelt Bernie Ecclestone gjorde en vågad beslut att tillsätta tekniska referenspunkter i att göra BT46: an tillräckligt stark över ett helt race, tidigare under säsongen 1978 var bilen plågad med fel eftersom Alfa Romeo-motorn under huven kändes lite undernärd sett till kraftåtgång, när Colin Chapmans kanske bästa skapelse (Lotus 79) höll på att sopa spåren genom Mario Andretti och Ronnie Peterson som delade segrar och pallplatser mot varandra var konceptet med markeffekt mer genialiskt än rena dumheter som stod skrivet på tidningsartiklarna och det fanns en man som fick komma på en bättre idé i utredningen, han satsade vilt på installation av en fläkt för att generera passiv downforce under acceleration.

På Anderstorp 1978 har den uppdaterade versionen av BT46: an synts på TV i liten skärm medan fotograferna hade äran att få behålla bilderna och lägga dem på fotoboken som minne, den vanns av världsmästaren Niki Lauda och senare blev den bannlyst p.g.a. brott i regelverket; Mario Andretti sa i sin självbiografi att BT46: an var en sjukt bra dammsugare men de flesta F1-stall lämnade in en protest till tävlingsledningen för att beläggas med körförbud efter teknisk undersökning och enligt vittnesmål från Arrows medgrundare Alan Rees så förkunnade de ilskna Ferrari-medarbetarna att Colin Chapman borde ha tidigarelagt sin protest till FIA gällande dess körduglighet på kvalet tills de där nissarna slog tillbaka med brutal kraft och Brabham F1 straffades hårt.

Bilvärldens vardagsikoner

David Finlay på brittiska tidningen Autocars redaktion hade listat ut vilka av de 50 bilmärken som lade fram varsitt bidrag sett till användarvänlighet, till vissa som läst artikeln har nybilsmarknaden varit på dekis p.g.a. crossoverns överskattade styrkebesked trots att man känner sig lite ambitiös i sin arbetsro och i brödtexten kunde man i alfabetisk ordning göra en ordentlig recension med syfte till opartiskhet.

Alfa Romeo Alfasud länge varit känd för sin katastrofala rostskydd, bara fråga Joppe Pihlgren som testkört en sådan på Kanal 5: s omåttligt populära TV-program på den gamla goda tiden "Motorjournalen" och på den positiva sidan kommer jag ge en liten tillsägelse om dess kompakta mått, motorns låga gravitationspunkt och beprövade köregenskaper i och med att skummet avdunstat mellan vindrutan och karossens A-stolpe vilket skapade kondens vid kyliga väderförhållanden och till föga hade häften av alla Alfasuder runtom i Europa rostats sönder p.g.a. undermålig service.

I Bayern var propellermärket teoretiskt sett ganska händig med att behålla bakhjulsdriften i alla modeller under stora delen av sin historia, bland nissar och brudar i näringslivet fick BMW: s 3-serie vara en klass för sig sedan 1975 med det enklaste av alla framgångsrecept, en rak sexa under huven, kardanaxeln till en differential och bäst av allt en bra körupplevelse på motorvägen oavsett om det är en sedan, herrgårdsvagn eller gatlegala racern M3.

Enkelheten med gammaldags-konstruktioner som en liten Citroën 2CV har blivit en långkörare med bravur, drivlinan består av bara två cylindrar med bara 38 hästkrafter bakom brandväggen och gjorde att den kan transportera fyra glasflaskor mjölk eller varför inte flera äggkartonger från bondgården, trots sin präktiga image var den lilla 2CV: n en filmkändis med en femstjärnig insats i Bond-filmen "Ur dödlig synvinkel".

Ford Europas mest framgångsrika kärnmodell är kort och gott en pigg småbil som gjort arbetarklassmännen i olika färdriktningar nyrika, sedan debuten 1976 var Fiestan först ut med en tvärställd fyrcylindrig maskin som driver framhjulen och blev en omedelbar succé fram tills säljrekorden höjdes med 46 procent i flera årtionden, populariteten cementerades både i den civila världen och på servicetälten i WRC-sammanhang eftersom en tredjedel av alla Fiestor av de senare generationerna konverterades till rallybilar oavsett kategori.

Det råder ingen diskussion om vem som är bäst ur en specifik klass, rallyjärnet Lancia Delta gav kunder en känslosam upplevelse ända sedan fabriksbilen i rally vann sex raka VM-titlar, Mercedes 190E eller W201 var den som tog stjärnglansen tillbaka till racerbanorna i full blås och populariteten fortsätter för Mazdas vanligaste kreation bland tvåsitsiga cabbar MX-5.

Om man tror att Volkswagen Golf GTI är 80-talets bästa snabba halvkombi genom tiderna, då blir man rökt av en fransos som blinkar med framlyktorna i den täta dimman utmed Holmenkollens hoppbacke, forne BBC-ankaren Jeremy Clarkson sa en gång att Italdesign formade entrébiljetten till den snabba halvkombins lönsamhet men Pininfarina är bättre och de hade mejslat sin matchvinnande toppkandidat, en Peugeot 205 GTi. Världskartan vändes upp och ner 1983 då den vanliga 205: an räddade lejonmärket från en potentiell finanskris, genom hela sitt liv blev den otroligt magnifik sett till utseende och sålde över fem miljoner exemplar i hela jordklotet innan den ersattes av den mycket rundare 206: an som gjort sig attraktiv bland kvinnliga köpare.

Vår älskade tegelsten har också nästlat sig in i bilvärldens "Hall of Fame", en Volvo 240 är till dags dato en mycket eftertraktad vagn som genomlevt märkets kristider innan samarbetet med resten av Fordkoncernen signalerat mer arbetsstyrka och minskad förlusttrend i börsen, man vet att en 240 kombi är rymlig i kabinen om inte motorerna tål mycket slit oavsett väderlek och i racingvärlden hade den vunnit två stora titlar i Europa på mitten av 80-talet med förare som Per Sturesson, Gianfranco Brancatelli och målades i helvit skrud med blåa ränder som fabriksfärger en gång.

https://www.autocar.co.uk/slideshow/everyday-icons-car-world-1

BMW-fabrik byter skepnad

Biltillverkningsanläggningen på BMW: s hemvist i München håller på att byggas om med vision att låta förbränningsmotorn spruta antänd vätska för sista gången innan eldriften seglar upp i marknadsandelens efterfrågan, själva omställningen väntas vara klar mellan början och mitten på november 2027 där produktionen på Neue Klasse med större sannolikhet att ta stora steg i tillverkningsprocessen.

På en debattartikel i Teknikens Värld så hade BMW: s ledning i högkvarteret fått ögonen på hur utsläppsmålen skulle uppnås in mot anno 2035 trots en fullskalig satsning som fabriksteam i långloppsracing genom partnerskap från WRT i VM-sammanhang och Team Rahal i Weathertech-serien, i den civila världen hade journalisterna syftat att bygget av Neue Klasse tidigareläggs vid en annan fabrik i Ungern eftersom det anrika fabrikatet höll på att investera hela 7 miljarder kronor för ombyggnationen på hemortens anläggning.

https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/bilbranschen/bmws-munchen-fabrik-byggs-om-till-elbilsfabrik/

Vitsen med aristokrati i Formel 1

Idag har den moderna F1-kretsen sedan 2014 varit en komisk följetong sedan hybridreglementet gjorde många fans väldigt trötta och migrerat till andra racingserier som långlopps-VM, TCR eller V8 Supercars beroende på åskådarstatistik i en tallriksmodell, sedan andra halvan av 2018 blev Force India uppköpt av Lance Stroll som sedan bytt namn till Racing Point och lite längre fram Aston Martin Racing varpå den sistnämnda offrat fabrikssatsningen i GTE Pro efter klassegern på Le Mans början på september 2020 men om man reser längre bak i tiden kommer vissa F1-älskare från glansdagarna hitta några arkiv om det mest aristokratiska laget på paddocken, Hesketh F1.

Stallet grundades av Tom Alexander Hesketh; mannen som länge haft nomenklaturen "Hesketh-godsets tredje earl" även om adeln själv riktat sin ekonomi med hjälp av att ärva möblerna till sina söner och håller koll på saldot innan man skulle bygga en kritvit bil i kungaklassen utan några sponsoravtal, på en YouTube-klipp signerat bilracingens svar på Bianca Ingrosso; influencern Aidan Millward kunde han kommentera att James Hunts F1-debut med den förmögne earlens stall gjort de riktigt etablerade verkstadsarbetarna i Lotus eller Tyrrell att få en billig straffspark emot sig i Monaco 1973, i det följande året så kunde man köra en hel säsong med små reservationer eftersom Hunt fått bryta racet hela nio gånger trots tre pallplatser och därefter hade festprissens fullskaliga rivalitet med Niki Lauda ombord en Ferrari signalerat slutet på hans treåriga avtal med earlens F1-lag.

Vid de följande åren hade pengarna sinat p.g.a. reklamavtalen med en herrtidning och tobakspapper, i förarmarknaden hade gubbar som Torsten Palm, Brett Lunger, Rupert Keegan och Harald Ertl inte följt upp schemat som de riktigt stora i hopp om att åka vidare till nästa kvalificeringsfas, våren 1978 fick Hesketh F1 läggas ner och startades om en vecka senare som underleverantör till chassitillverkaren Ibec Racing med syfte att tävla på Le Mans i Grupp 6-klassen mot Porsche, Renault Alpine och Sauber AG men sympatin fick störtdyka i brunnen när en viss Guy Edwards rostat sönder Cosworth-motorn med fyra timmar kvar till målflagg.

Alternative sounds of 2003

Idag kommer jag skriva ett inlägg som rör musikintresset och hur det förankrade hela min studiestyrka som femteklassare, för några år sedan hade jag typsnittat en artikel om viktiga ögonblick ur kulturåret 2003 och här ville jag ha lite mer eftersom jag trängtar om att leta efter några alternativ till de topprankade låtarna som hördes på P4 Radio Stockholm eller Lugna Klassiker.

Efter en blandad början på säsongen kunde de röda slå till med omedelbar verkan när F1-cirkusen landade på Europeisk mark, i synnerhet Autodromo Enzo e Dino Ferrari utanför Bologna och tragedin vred som en spåkula när Michael och Ralfs mor hade dött hemma i Tyskland men ville köra vidare och sedan åka hem inför begravningen på griftegården, veckan därpå i Barcelona är Ferrari F2003-GA: s jungfruresa värt ytterligare tio värdefulla poäng från Pole position och balansgången i Steiermarks gröna hjärta lett till regerande världsmästarens tre raka segrar efter sex deltävlingar.

Vid målgång efter Spaniens GP våren 2003 fick artisten Anna Sahlene vars singel "We're unbreakable" gå upp bland de tio bästa på radiolistorna och jag har inte heller glömt ackorden på verserna eller vokaländringen i refrängen och Mid 8.

Le Mans 24 timmars sommaren 2003 var ju uppe i sitt 80-årsdag på prinsesstårtan, efter tre raka segrar av Audis fabrikssatsning har bara Bentley, Pescarolo Sport, Courage Compétition och Panoz stått pall mot just "De fyra ringarna" som drivs av tre satellitteam (Audi Sport Team UK, Audi Sport Team Japan & ADT Racing), mellan kl. 15:00 på lördag och kl. 15:00 på söndag var saken klar, Bentley hade krönt sitt treåriga program i modern regi med en dubbelseger före Audi #6 med Stefan "Lill-Lövis" Johansson bakom ratten och framför en kvarts miljon åskådare fick de blågröna Pescarolo-bilarna med Peugeot-spis klara sig med åttonde respektive nionde slutplacering trots röken som bolmar ur avgassystemet.

Några dagar senare hade jag hört två väldigt distinkta nummer på radion vilket värmde fansens hjärtan in och ut ur läktarplatserna, den ena är fotbollskretsens mest kända "Torhymne" signerat bandet The white stripes under titeln "Seven nation army" och den andra är "One heart" av vår tids mest älskade musikalbegåvning Celine Dion.

Min semester i hemlandet kantades av en extrem värmechock när vattnet ur brunnen behöver renas ordentligt och jag sa till morfar på den tiden att jag föredrar källvatten ur flaskan istället, med familjeintrigerna åt sidan fick jag med tidningen i ena handen och ett glas kolsyrad läsk på bordet sätta mig och titta på Frankrikes Grand Prix utan att störa ordningen, kände mig ganska snopen och knäpptyst efter ännu en blåvit kross av Williams-teamet med Ralf Schumacher som fyllde sportrubrikerna och senare under dagen kunde jag bryta tystnaden med större sannolikhet att prata om fågelburen som köptes på marknaden i centrala Alger, tyvärr fick den lilla kanariefågeln segna snart fem till sex dagar efter semestern och känt mig otroligt ledsen.

Emellanåt kunde den svenska indiegruppen User of a common name slänga in några hårda toner ur "To feel" och det tog mig flera år att hitta den sällsynta låten på YouTube, någon månad senare gick biopremiären till långfilmen "Allt en tjej vill ha" och låtsades bända elgitarren till Lucy Woodwards "What's good for me" och i den följande veckan var musikproducenten Joel Edwards rubrikernas man med yrkets bästa bidrag i genren dans och synt under namnet "Deepest blue anthem".

Finalomgången av Standardvagns-EM spelades på Monza av alla ställen och det skiljde en handflatas marginal mellan ettan och tvåan i tabellen, Alfa Romeos talisman Gabriele Tarquini mot skräddaren från Aachen Jörg Müller och det kunde inte bli spännande på långa vägar, efter två race varav den i omvänd startordning så kunde vi Alfisti säga att de gjort det bra ifrån sig och vunnit Europatiteln för tredje raka gången som konstruktör även om de kritvita bilarna verkar vara startsnabba under hela säsongens gång med bakhjulsdrift som en av fördelarna.

Dagen efter hade jag fått ögonen på Evanescence braksuccé på topplistorna utöver deras definitiva listetta, här fick jag på en ganska sen eftermiddag när skoldagen var slut höra den rätt så lugnande "My immortal" om inte slutet blev mer än bara högljudd sett till elgitarrens riff mellan Mid 8 och avslutande refräng.

VM-finalen i Formel 1 gick från en nervös väntan genom de 53 varven till en perfekt antiklimax, duellen mellan Michael Schumacher och Kimi Räikkönen slutade i att veteranen fick minst en poäng att tillgå och defilera till den sjätte världsmästartiteln i karriären, hjälpryttaren Rubens Barrichello vann på Suzuka med en kalkylerad insats från Pole position och motstod pressen från David Coulthard, Jenson Button och Ralf Schumacher men tyvärr för Montoya så hade hans titeldrömmar grusats p.g.a. fel i hydrauliken, efter målgång kunde Michael säga på radion till sin ingenjör Luca Baldisserri att man tar hem ännu en flagga till Maranello och tillägna mästerskapet i Greg Moores ära.

På tal om något olycksaligt i samband med en hemläxa i matematik då kan jag glömma sådana hemskheter för jag ville som elvaåring på den tiden bara softa till "White flag" av Dido och det fungerade utan problem.

Bilar som stegar ett årtionde mer

Vi vet att anno 2024 håller på att klassas som valurnornas år med små undantag men det kan finnas många klasskillnader på hur man firar olika populära bilars födelsedagar, flera franska märken enligt Vincent Foultier på L'Argus redaktion som skallrat med tangentbordet visar sig vara specialiserade på sånt och då kommer den intressanta biten att nålas fast på anslagstavlan.

Hos Citroën och Stellantis-grannen Peugeot råder det mycket festligheter i receptionen med prinsesstårtan på väg att serveras av en konditor på källarvåningen, i det röda hörnan har nationalklenoderna Citroën Traction Avant, Ami 6 Break, GS och CX redan passerat kriteriet som överlevande veteranbilar om inte småbilen Axel, större skåpbilen Jumper och rörmokarfavoriten C15 återupplever medelålderskrisen på annat sätt. I den blåa hörnan kunde "Lejonen" tända 40 stearinljus till de omåttligt populära rallyjärnen 205 GTi respektive T16, så småningom kommer 407: an och 1007: an fylla tjugo bast och min favorit bland fyrlingarna i MPV-sammanhang Peugeot 806 njuta av sin tidiga medelålderskris genom att fylla 30 honungssöta år på glasyren.

Renault på måfå ville skjuta upp sina födelsedagsfiranden dock utan förvarning men säkerligen hamnar kungen av sjusitsiga kombin Espace högre upp på podiet med sina fyra årtionden av framgångar, samma sak gäller även Renault 11 som en viss Sir Roger Moore hade rattat i Bondfilmen "Levande måltavla" och till er som gillar mjuka linjer i karossformen är Lagunan och Modusen s.k. "Youngtimers" i marknadsspråk.

https://www.largus.fr/actualite-automobile/ces-voitures-francaises-qui-celebrent-une-nouvelle-decennie-en-2024-30031390.html

Livscykeldeklaration på ingång

I klimathandlingsplanen klargjorde tre av fyra regeringspartier en miljöreform som inkluderar bilens livscykeldata, före årsskiftet 2023-'24 var skenmanövern enligt prognos ett sätt att få det godkänt om någon annan EU-medlem ville dra sig in i kapplöpningen och om planen får grönt ljus är det nog så att Sverige håller på att bli först ut med den obligatoriska upplysningen.

Analytiska bevis lyder att fler konsumenter ville tydligen veta vart olika produkter härstammar ifrån och även hur antalet gram koldioxid per kilometer den bidrar med, för tjugo år sedan på TV-programmet "Top Gear" hade ankaret Jeremy Clarkson uttryckt i direktsändning att en äldre diesellok slukar mer bränsle än en personbil och miljöaktivisterna ville dra på trissor om påståendet som vädrades ut av en forskare på Lancaster University i och med bränsleförbrukningen per passagerare ombord en Airbus A340 förbryllade en del alumner på KTH eller andra institut.

Vid mindre utsträckning fanns det inga krav som alternerar detta och de etablerade biltillverkarna behöver inte en fullständig redovisning på sådana palaver, vad som är tänkvärt inför partistämmorna är inte lika noterbart som märkningen att redovisa fordonets energieffektivitet och jag tycker att det blir värre med tiden om bilens livscykeldata måste deklareras, det är ju nästan som hur strafftullarna på olika metaller deklarerades på fel plats vid fel tillfälle.

https://teknikensvarld.expressen.se/nyheter/miljo-och-teknik/sverige-kan-bli-forst-med-livscykeldeklaration/

Femmans växel - Säsong 3

Här i detta inlägg kommer jag återuppleva den tredje säsongen av Channel 5: s respektive Discovery Channels bästa TV-program som genererat mer kommersiella intäkter än "Motorjournalen", allt jag pratar om nuförtiden är "Femmans växel".

Säsong 3 - Avsnitt 1 (Krocktester, lyxbilar & Aston Martin DB6)

Säsong 3 - Avsnitt 2 (BMW E60, trötthetsgrad eller rattfylleri & Maybach 57)

Säsong 3 - Avsnitt 3 (Renault Clio V6, Pagani Zonda Roadster & rallyjärn)

Säsong 3 - Avsnitt 4 (Bilsalongen i Genève 2003, explosion på film & VW Touareg)

Säsong 3 - Avsnitt 5 (Terrängkörning på Island, pansarbilar & Aston Martin DB7 GT)

Säsong 3 - Avsnitt 6 (Vägilska, BMW på film & Smart Roadster)

Säsong 3 - Avsnitt 7 (Roadster-test för hela slanten)

Säsong 3 - Avsnitt 8 (Jetdriven kart & skillnaden mellan olika könsroller)

En nära inblick på AMG-modellerna

2002 släppte Mercedes-Benz i Storbritannien en 28 minuter lång film som handlar om märkets prestandamodeller i skaran p.g.a. stamtavlan inom bilracing, tack vare det fick AMG-modellerna kosta dyrare än Avantgarde-utförandet på en C-klass, E-klass, S-klass och kontinentkryssaren CL.

Följ med Tiff Needell som ger några "curiosities" bakom AMG: s jättelika succé både på och utanför depåmurarna med start 1969 när Hans-Werner Aufrecht startade en prestandaskjul med Eberhard Melcher i Grossaspach och föranledde till klassegern på Spa 24h i en specialutvecklad Mercedes 300 SEL 6.8, även känd under smeknamnet "Den röda galten" eller "Rote sau" på tyska, 1978 fick man flytta till Affalterbach där en större lokal skulle byggas om och tio år senare fick man sätta återinträdet till racerbanorna på rätt köl i det populära standardvagnsmästerskapet DTM, ryktet växte med tiden och radade upp en mängd med titlar tills man nådde nya framgångar som toppmodern fabriksstall i Formel 1.

F1-klassiker - Imola 1995

Ovanliga ombordklipp från en bil som legat längre bak i fältet hade varit något av en munsbit för dem som följt mycket Formel 1 i många år men ändå fanns specialiteten ur varenda vrå när någon hejar på ett lag med lägre budget än de stora teamen i garageportarna.

Som kunnig F1-aficionado kan jag riktigt säga att en Tyrrell 023 var väldigt slö beroende på chassiinställning men motsatsen ruvar under huven, Yamaha-motorn på tre liters slagvolym hade mindre krut än Renault V10: an ur låt oss säga Damon Hills Williams FW17 och hört att den hade en ganska trevande avgasljud vid full acceleration och nedväxling, på Livebilderna som kablats av Fuji Televisions japanska producenter fick tittarna hemma se i närbild hur Ukyo Katayama korrigerar bilen åt rätt riktning med minsta lilla krängning på rattkransen, underbart.

https://www.youtube.com/watch?v=wsTCfIBX_3A

Penningkraschen i Leafield

Sponsorintäkter i Formel 1 hade genererat kolossala sedelbuntar ur en teamägares pengabinge, speciellt när Imperial Tobacco spenderade så mycket som 10 000 pund på reklammärkningen av Gold Leaf ombord Graham Hills Lotus anno 1968 men nådde mer än dubbelt i kreditavgifter som Lotus tvingats betala om man vann en VM-titel och i 70-talet var storstjärnan Niki Laudas årslön högre än Patrick Depaillers genom ett mångårigt kontrakt med Ferrari, sedan fick Bernie Ecclestone dyka upp i frontlinjen vid andra halvan av säsongen 1981 efter att ha sålt hälften av Brabham Racings ägodelar till BMW där årsbudgeten växte med 65 procent tills han tog över rollen som F1: s marknadsmogul och höjt sportens finansiella profil med hjälp av TV-sändningarnas rättigheter från olika mediebolag (TV4, TF1, RTÉ, ITV & NRK).

På stora delar av 80-talet och en bit in på 90-talet hade sponsoravtalen varit en nyckel hos de mindre stallen som tog sig upp till bilsportens finrum med syfte att överleva en ganska strikt kvalificeringssystem under Roland Brunserayde; därför som privatisterna fått placera en liten Marlboro-logga någonstans i bilen, precis som Dallara Scuderia Italia med J.J. Lehto eller varför inte Monteytron baktill Stefan Johanssons Onyx 1989 och resten av berättelsen ägnas av laget som kultförklarades i små delar av världskartan och stora delar av Europa, bland annat Nederländerna och det är Arrows.

Namnet Arrows grundades 1977 och är en bokstavslänk mellan Franco Ambrosio, Alan Rees, Jackie Oliver, Dave Wass och Tony Southgate; genom åren var laget baserad i Oxfordshire på startfältets mellersta skikt och visat lite udda briljans med större dramatik att åstadkomma, deras tidiga succé kom redan i San Marinos GP 1985 efter att Lill-Lövis tvingats bryta med ett varv kvar p.g.a. soppatorsk varpå Alain Prosts förstaplats förvandlats till uteslutning p.g.a. att hans bil fick underkänt i en teknisk undersökning och Thierry Boutsen slutat tvåa istället, ett par år senare fick Tony Southgate lämna teamet och anlitat Ross Brawn som aerodynamiker fram till 1989.

När förarmarknaden fick en rejäl törn inför säsongen 1990 klev en japansk investerare vid namn Wataru Ohashi in i handlingen och börjat förhandlingarna i att köpa 25 procents aktier från grundaren Jackie Oliver och byta namn till Footwork, pengarna slösades vecka ut och vecka in ända sedan Gianni Morbidelli erkände att månadslönen kapades efter enskilda race i kalendern och Ohashis budgetförslag sinade tätt efter att lagets tekniske ansvarig förlitat sig på deltidsförare samtidigt som Tom Walkinshaw var på väg att köpa delar av stallet innan full ägarskap från och med 1996, bara när han lade till förkortningen TWR som tilltalsnamn och Ohashi själv greps på bar gärning av Ekobrottsmyndigheten för en omfattande bedrägerihärva.

TWR Arrows rumsrena image utmålades under årsskiftet 1996-'97 när skotten bytte ut Ricardo Rosset med Damon Hill som valde att flytta dit efter att ha bärgat VM-bucklan med Williams på Suzuka, efter värvningen ville Walkinshaw anställa Pedro Diniz som andrafiol med syfte att skjuta upp Hills årslön med så mycket som 9 procent, i Budapest 1997 var TWR Arrows ytterst nära att vinna om inte gaspedalens potentiometer slutat fungera ordentligt och i det följande året var fansen golvade när de såg den pianosvarta projektilen kallad A19 som otroligt vacker på tävlingsdagarna, 1999 såg ut som en lovande årgång för Walkinshaw och hans gäng, designern John Barnard tog portföljen söderut till Guyancourt i Frankrike och blev ersatt av IT-bolagens största orosmoln Mike Coughlan.

Laguppställningen från just 1999 bestod av Pedro de la Rosa och Tora Takagi; den förstnämnde hade sponsorpengar från spanska petroleumbolaget Repsol varpå japanen Takagi blev sponsrad av lokala reservdelsföretaget PIAA och titelsponsorn i fråga är en kluring, vad är T-Minus för något? Som svar på en retorisk fråga är det nog en figur som låg bakom märkningen av den här reklamen, på måfå är frontbolaget drivet av en nigeriansk furste som heter Malik Ibrahim och trodde att han ville pumpa ut 125 miljoner pund i sponsorintäkter för att driva TWR Arrows framåt i resultatlistan lika med banken Morgan Grenfells aktiekurs men bilen är bara en mindre vidareutveckling av fjolårschassit och tog bara en poäng i konstruktörstabellen, hela fabriken i Leafield behöver tillräckligt med pengar sedan Pedro Diniz bröt avtalet och kört vidare för Sauber.

Tätt efter en astronomisk penningförlust fick den så kallade fursten försvinna spårlöst utan någon anledning, från och med Europas GP 1999 hade software-bolaget Baan Corporation prytt sidepodsen på Arrows-bilarna bara för att furstens pengar upphörde att existera efter Ungerns Grand Prix den sommaren och laget inte fått ordning på aktiekursen veckan emellan Spa och Monza och räddningen kom som en välsignelse när Jos Verstappen återanställdes av Walkinshaw och använt franska telekombolaget Orange som titelsponsor inklusive bredbandsbolaget Chello, en del av UPC som ägde Com Hem en gång och bettingbolaget Eurobet, i de sista åren hade orange och svart precis som det nederländska fotbollslandslagets nationalfärger varit en kultförklarad kulörkombination i Formel 1 framöver och modell A21 blev en klar förbättring jämfört med föregångaren, 2001 kickade igång som en finansiell förbannelse enligt många kritiker, man bytte ut Supertec-motorn ur Alex Zanardis Williams från 1999 till en Asiatech-motor som egentligen var en fjolårstrimmad Peugeot-spis och året därpå är finanskrisen inom TWR Arrows värre, rena blodbadet med växellådsproblem, motorhaverier och reklamintäkternas förlusttrend, privatisterna i Formel 1 höll på att dra sig ur med små steg; Alain Prosts stall ersattes av Toyota, Minardi i fortsatt finanskris och Walkinshaw valde att lägga ner TWR Arrows efter Tysklands Grand Prix 2002 och koncentrerar sig på Holden Racing Teams ägarskap i Australien.

Minardi-bossen Paul Stoddart använde hälften av Arrows chassistruktur till bygget av modell PS03 med begränsad tid tills Aguri Suzuki köpte de tre kvarvarande A23-chassin och bytt namn till SA05 eller SA06 beroende på utvecklingsfas med en modifierad Honda V8 begränsad till 18 700 varv per minut, sist ut i påståendet var hur tragedin med fursten Malik hade slutat, enligt en tjänstledig kriminalinspektör från poliskåren i Fort Worth, Texas hade han dykt upp på tingsrätten 2008 sedan han stal sedelbuntar ur kassaskåpet och var tvungen att hjälpa en ung Nascar-förare till toppen men vägrade betala borgen och bildat ett energibolag med pengar från flera okända aktörer.

http://essaar.co.uk/losses-lawsuits-nigerian-prince-demise-arrows-grand-prix-twr/

Femmans Växel - Säsong 2

I vintras fick moderatorn på Femmans Växels officiella YouTube-kanal lägga upp högupplösta reboots från föregående säsonger, den här gånger faller vi på videoalbum nummer två med samma antalet avsnitt som på den första.

Säsong 2 - Avsnitt 1 (Bilsalongen i Paris, Renault Mégane & Tiff Needell i Maranello)

Säsong 2 - Avsnitt 2 (Nissan 350Z, Fickparkering & Bilauktion)

Säsong 2 - Avsnitt 3 (Volvo XC90, BMW 635 CSi & Rallykurs)

Säsong 2 - Avsnitt 4 (BMW Z4, Ford Fusion & Fartkameror)

Säsong 2 - Avsnitt 5 (Snabba halvkombin, begagnad Lotus & Renault Espace IV)

Säsong 2 - Avsnitt 6 (Tyska sportbilar, trängselskatt & Smart Crossblade)

Säsong 2 - Avsnitt 7 (Audi A8, John Cauldwells bilköp & Ducati 999)

Säsong 2 - Avsnitt 8 (Aston Martin Vanquish, Nissan Micra & Avställda bilar)

Vykort från Sao Paulo

Idag denna fina måndagsmorgon kommer jag lägga upp bilder från det första VM-racet efter Le Mans, häromveckan fick långloppsracingens fabriks- och privatstall resa halvvägs genom jordklotet och till Brasiliens största stad Sao Paulo där årets femte deltävling kördes på Interlagos med matchupplägget över sex timmar fylld med strategiska spel.

Tidigare på Le Mans var dramat kolossal i blandade väderförhållanden från klockan tre på lördag till klockan tre på söndag för drygt en månad sedan och det lag som drog det längsta strået var klart och tydligt AF Corse Ferrari efter en lång fajt med fem andra fabrikat om topplaceringarna, tidigare var Alessandro Pier Guidi & Co de stora hjältarna i evenemangets hundraårskalas men i år var det Nicklas Nielsens tur att fälla varenda glädjetår till resten av teamet och de drygt 280 000 åskådare som vallfärdat till Circuit de la Sarthe.

Inför helgens sedvanliga race på sex timmar hade regelverksmakarna tagit beslutet att göra nya justeringar på BoP-bestämmelserna efter Le Mans, nissarna på kontoret sa att både Ferrari och Toyota skall lägga på sjutton kilos barlast med tillägg till nedgång i kraftåtgången medan de extra hästkrafterna i mätningen gynnar Peugeot, Isotta Fraschini och Cadillac framöver.

Fredagens fria träning

Lördagens kval

Hypercar Pole position - #7 Toyota Gazoo Racing (Kamui Kobayashi - JPN)

2: a ruta - #8 Toyota Gazoo Racing (Sébastien Buemi - SUI)

3: e ruta - #5 Porsche Team Penske (Matt Campbell - AUS)

LM GT3 Pole position - #85 Iron Dames (Sarah Bovy - BEL)

2: a ruta - #92 Manthey Racing (Aliaksandr Malykhin)

3: e ruta - #95 United Autosports (Josh Caygill - GBR)

Söndagens race

Segrare i Hypercar - #8 Toyota Gazoo Racing (Buemi/Hartley/Hirakawa)

2: a - #6 Porsche Team Penske (Estre/L. Vanthoor/Lotterer)

3: e - #5 Porsche Team Penske (Christensen/Makowiecki/Campbell)

Segrare i LM GT3 - #92 Manthey Racing (Bachler/Sturm/Malykhin)

2: a - #27 Heart of Racing (Mancinelli/James/Riberas)

3: e #95 United Autosports (Caygill/Pino/Sato)

Blått, vitt och rött i blodet

Idag kommer jag skriva om värdlandet Frankrike när Sommarolympiaden invigs på en fredag om två veckor, i denna pittoreska land har de olika idrottsförbunden registrerat tusentals män och kvinnor till elitsatsning genom åren bara för att jag ville räkna in de bästa insatserna från de senaste OS-turneringarna och här kan resten av dess OS-historia träda fram i perfekt detaljbeskrivning.

Frankrikes OS-entré skedde år 1896 i Aten då man skickade ut tretton atleter med syfte att vinna tvåsiffrigt i antalet medaljer som stod skrivet i kartuschen, fyra år senare kunde sporthistorikern tillika det första ordförandet i Frankrikes Riksidrottsförbund Pierre de Coubertin uträtta ett viktigt ordspråk innan man lyckades fyrdubbla antalet deltagare till det första av tre hemma-OS som arrangerats i huvudstadens centra och den lyder: "Det bästa med en stor turnering är inte om lusten att vinna, men att delta. ". Till viss del hade han rätt och belöningen nystades med 27 guldmedaljer, 38 silver och 37 brons fördelat i ett dussintals sporter som fäktning, segling, rodd och bågskytte följt av en jättelik avrådan från inresa till St Louis 1904 och efter det så fick medaljsuccén bära av fram till början på de mörka åren.

Cirka ett par år efter värsta fiendens kapitulering kunde idrottsaktiviteternas dörrar öppnas på nytt genom en stor förstärkning inför avresa till London 1948, i de sexton dagarna kunde landet titulera 29 medaljörer och behåller statusen som trea i medaljligan men VD: n Armand Massard hade beslutat att kondensera startfältet från och med nästa Sommarolympiad som hölls i Helsingfors 1952 tills medaljläget stagnerat för första och hittills enda gången i Rom åtta år senare, någon vecka efter EM-triumfen i fotboll 1984 hade Frankrikes OS-resa på Los Angeles inte varit bättre då man vann fler brons än guld och likadant går även till förstadiet på talangprogrammets utveckling inför Barcelona 1992 men från och med nästa fyraåriga cykel kan satsningen på yngre idrottare leda till fler än tio guld sedan 1948 genom kanotisten Franck Ardisson och Jean-Pierre Amat medan det gyllene läget i friidrott innehåller stavhopp som deras paradgren.

För att vara försiktig måste jag minnas herrfinalen i stavhopp på Atlanta 1996 när Jean Galfione lyckades överrumpla Igor Tradenkov, Tim Lobinger och hemmafavoriten Lawrence Johnson till ett olympiskt rekord på 5.92 m, en generationsväxling senare i London dryga sexton år framåt i tiden trädde Renaud Lavillenie fram med att hoppa högre än sin äldre landsmans personbästa trots hård press från Björn Otto och Rafa Holzdeppe. 

Bortsett från sommaridrotterna var Frankrike otroligt bra i vintersport dem också med alpina skidåkarna Jean-Claude Killy som tog guld i Grenoble 1968 respektive Antoine Deneriaz i Turin 2006 men oftast har bra skidskyttar på radarn som Vincent Defrasne, Martin Fourcade och Quentin Fillon-Maillet för att nämna några om inte den sistnämnde bar smeknamnet "King of the crosswinds".

Frankrike hade haft på min ungdom toppenbra kampsportare, bancyklister, kanotister och fäktare i OS-historiken, jag syftar på David Douillet som var mästerlig i sin viktklass som judoka, i forspaddlingscentret hade Tony Estanguet vänt sin kanot utan tidstillägg för en missad port och räckt hela vägen till guld i duell med Eoin Rheinisch och senare Sideris Tasiadis; bancyklisterna Arnaud Tournant, Laurent Gané och Florian Rousseau vunnit lagsprinten på egen hand före Storbritannien och Australien i Sydney anno 2000 varpå den sistnämnde i den individuella sprinten fått se sig slagen av Martin Nordensten efter tre omgångar och handbollslandslaget med andra ord dominerade turneringen i London 2012 efter att ha krossat förhandsfavoriten Sverige med Kim Andersson som lagkapten.

När turneringen inleds på riktigt efter invigningsfesten så kommer jag följa några nya stjärnor som fjärilssimmaren Léon Marchand och bancyklisten Clara Copponi respektive veteranen i herrarnas tiokamp Kevin Mayer som blev lite skadeförföljd året innan.

https://www.youtube.com/watch?v=cp3lGcut6v8

Anekdoter från badmintonländerna

I Sydostasiens öriken är det ont om medaljframgångar åt annat håll p.g.a. den mer kraftfullare grannens jättestora kavalkad i olika idrotter, efter en brokig start och två bojkottade turneringar fick Indonesiens OS-kommitté modernisera sina respektive matchupplägg från och med sommarspelen 1988 på sydkoreansk mark tack vare ett historiskt silvermedalj i bågskyttets lagtävling för damer ledd av Lilly Handanyani; fyra år senare i Barcelona har badminton lagts in i programmet och sopat hem podiet på herrsingeln med nationalikonen Alan Bundikusuma bland de kända spelarna i världsrankingen.

Genom åren har de indonesiska badmintonhjältarna dominerat varenda match utom Sommar-OS i London anno 2012 och fått slagläge med ett guld vardera till skillnad från Malaysia som ville ändra på sakfrågan men nöjde sig med antingen silver och brons och trodde att det verkar vara svårt för dem att få tag på kanske den ädlaste valören på prisceremonin.

När världsidrottens största höjdpunkt ligger runt hörnet kan de båda nationerna kvala in ett tjugotal utövare till Paris för att slåss om ära och medaljvittring på lika villkor, bland favoriterna i den indonesiska delegationen kommer bågskytten Arif Pangestu förlita sig på kvalificering till knockout-fasen tillsammans med speedklättraren Rahmad Adi Mulyono och för Malaysias vidkommande kan deras VD säga att gevärsskytten Jonathan Wong vill ge järnet och skaffa högre träffprocent till final medan en annan favorit i form av simhopparen Bertrand Rhodict Lises som kvalat sig med hjälp av kvoteringssystemet och de båda landslagen i badminton ger sig in i leken om medaljerna dem också.

https://en.wikipedia.org/wiki/Indonesia_at_the_2024_Summer_Olympics

https://en.wikipedia.org/wiki/Malaysia_at_the_2024_Summer_Olympics

https://www.youtube.com/watch?v=KhjArCYbrLo

https://www.youtube.com/watch?v=Eebzpo8bF-s

Upprinnelse genom armhävningar

Enligt österländsk perspektiv kan Uzbekistans OS-historik vara en brokig berättelse i olika skepnader, längre bak i tidevarvet fick debuten ske under imperieväldet mellan år 1900 och 1912 innan man genomgick flera årtionden med diverse arbetsreformer och återvänt som en del av Sovjetunionen 1952 i Helsingfors trots att man burit en sträng medieskugga internt, efter upplösningen fick landet återvända under Föreningslagets namn 1992 innan det första året som enskild nation renderats till en megaskräll i Lillehammer med guld i damernas hoppgren på skidor signerat Lina Tjerjazova.

Medaljläget på vinteridrotterna sinade sedan dess men det råder andra planer i Sommarolympiaden genom åren, vid första ögonkastet kunde de tillresta fansen känna sig deprimerade när de såg Armen Bagdasarov bli slagen i finalen av en sydkorean i 86 kg-klassen, fyra år senare hade boxaren Mahmatkodir Abdallajov fixat Uzbekistans första historiska OS-guld i någon av sommaridrotterna medan två andra boxare och brottaren Artur Tajmazov samlat ihop de resterande medaljerna, den sistnämnde däremot fick revanschera sig i tungviktsklassen tillsammans med Sandro Dokturisjvili när landslaget begav sig i Aten sommaren 2004 och tyvärr hade Tajmazovs andra OS-guld från Beijing 2008 förvandlats till smulor p.g.a. ett positivt dopingtest vilket förstaplatsen överlämnades till ryssen Bahtiyar Akmedovs fördel.

Floppen i London övergick senare till deras mest framgångsrika insats på brasiliansk mark anno 2016 när till exempel Hasan Dusmatov och tyngdlyftaren Ruslan Nurudinov ristade in sig till nya rekord i historieböckerna med guldet runt halsen likaså två andra boxare i den innersta kretsen, därefter på den föregående OS-turneringen i Tokyo kunde man registrera tre guld och två brons genom just Ulugbek Rasjitovs slagläge i taekwondo och när det uzbekiska OS-delegationen landar i Paris kommer deras verkställande direktör skicka ut minst en kvinnlig bågskytt, tre landsvägscyklister och fyra boxare med tillägg till kampsportarna Islamjan Bakramov och Svetlana Osipova som potentiella favoriter till guld.

https://en.wikipedia.org/wiki/Uzbekistan_at_the_2024_Summer_Olympics

Arbetsbördan på vift

Nu drar jag söderut i världskartan och djupt in i det södra halvklotet för en liten utforskning om tre sydamerikanska länder som vill begära mer än fyra medaljer i tabellen och de ligger på den tektoniska plattans aktiva sida.

Ecuador är ett typiskt exempel på hur löneförhöjningen vid heltidsanställning läggs på bordet, de gjorde OS-debut för exakt hundra år sedan i Paris med tre registrerade deltagare skrivet i bläckpenna på gammaldags papper, mitt i utanförskapet så bildades själva OS-kommittén tre månader efter spelen på Wembley 1948 innan den gjort sig känd av IOK 1959 och vid comebacken i Mexiko 1968 fram mot 1992 hade landet tävlat i många idrotter men lämnat arenan lottlösa, sedan på amerikansk mark 1996 var förbannelsen brutet genom gånglöparen Jefferson Perez utomordentliga insats till ett historiskt OS-guld, flera år längre fram i tidevarvet lämnade han Beijing med ett silver tills en viss Richard Carapaz förlängt sitt CV med OS-guld efter totalsegern i Girot våren 2019.

Dess nordliga granne Colombia mäktade till med ett snäppet bättre medaljantal i historiken, OS-inträdet tog fart på Los Angeles 1932 tätt följt av den nationella kommittén som instiftades fyra år senare, efter så där fyra lottlösa turneringar om man inkluderar underläge i personalskaran 1952 kunde gevärsskytten med ett tyskklingande namn (Helmut Bellingrodt) säkra Colombias första historiska medalj i OS-sammanhang 1972 på Münchens skjutvall och även försvarat silvret flera år senare i Los Angeles.

Att doppa en mynt i silver eller brons kändes som en myt om man talar sanning framför en förhandlare, väntan på guld varade fram till Sydney 2000 när Isabel Urrutia lyfte upp stången till personbästa i både ryck och stöt eftersom hon inte klarat efterpressen på sista försöket i stöt, fler medaljer tillkom i just tyngdlyftning medan de nya framgångarna i mountainbike och friidrott visade sitt tydliga språk med utövare som Mariana Pajón och Caterina Ibargüen vid de tre senaste turneringarna.

Om man pratar om Venezuela i den sportsliga världen så råder ju en tystnadsplikt bland de som är verksamma på oljeraffinaderier, vad som urskiljer Pastor Maldonados makabra F1-karriär med landets OS-historik är TV-tittarrekordet på hemmaplan och vissa tycker att Pastors enda GP-seger i Barcelona överträffar Ruben Limardos OS-guld i herrarnas värja på en och samma årgång (2012).

Längre bak i tiden fick Venezuelas riksidrottsförbund (COV) bildas anno 1935 redan dagen före julafton och väntat till 1948 som dess första deltagare landat till London innan en hel trupp nystades upp inför den kommande turneringen på finsk mark 1952, på hög höjd kunde boxaren Francisco Rodriguez i herrarnas flugvikt bärga det första historiska OS-guldet och sända halva Sydamerika i chockvågor, därefter lämnade man München lottlöst, tagit bara ett silver i ytterligare två sommarspel följt av tre brons i Los Angeles och bortsett från jätteöverraskningen i fäktningen på herrsidan kunde en ambitiös Yulimar Rojas vicka ena tån på plankan och flyga högt till världsrekord i tresteg, noteringen från VM 1995 utraderades och grafiken blinkar 15.67 meter på sista försöket i vindstilla förhållanden.

I Paris kommer ett femtiotal atleter från varsitt land göra sig presenterade på invigningsceremonin men innan dess kan jag lägga in en deltagare till favoritskap på podiet, för Ecuador är David Hurtado mannen som kan försvara gånglöparnas rykte efter det som hände i Atlanta 1996, för Colombias del kan damlandslaget i fotboll återigen skrälla efter VM-kvartsfinalen i Nya Zeeland förra året och Venezuela förutom trestegsstjärnan vill förlita sig på lerduveskytten Leonel Martínez.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ecuador_at_the_2024_Summer_Olympics

https://en.wikipedia.org/wiki/Colombia_at_the_2024_Summer_Olympics

https://en.wikipedia.org/wiki/Venezuela_at_the_2024_Summer_Olympics

Treuddens försvarsstyrka

Idag ägnar jag lite tid åt ett land som behöver mer förstärkning å den sportsliga etikens vägnar, fanan må vara blått och gult innan man tillägger statsvapnet överst till vänster, en treudd som heraldik och vi landar i Ukraina för att göra en ganska grundlig forskning om dess OS-anekdot.

Historiken säger att själva regionen var en del av olika imperier i de första åren, sedan fick dem ingå i det forna Tjeckoslovakiens respektive Polens och Rumäniens samvälde innan man gett sig in i Sovjetunionens paramilitära polemik, efter upplösningen som avslutat Kalla Kriget kunde Ukraina delta för första gången som enskild land anno 1994 i Lillehammer, cirka ett par år efter att landets riksidrottsförbund (National Olympic Committee of Ukraine) hade bildats och medaljsuccén var monumental i deras första OS med guld i konståkning och brons i skidskytte, två år senare på Atlanta kunde ett självständigt Ukraina försvara sig på bästa vis med nio guld, två silver och tolv brons tack vare en urstark "fighting spirit" satt av boxaren numera borgmästaren Vladimir Klitjko.

Kavalkaden på över tjugo medaljer ristades i varenda åskådares blodomlopp mellan Sydney 2000 och Beijing 2008; Jana Klotjkova hade haft en rätt så framgångsrik OS-karriär med hela fem medaljer i olika kategorier på simbassängen och vissa analytiker vågade tycka att hon var en ökänd specialist på 200 meter medley, tätt efter finalomgången så belönades hon med guldmedaljerna runt halsen på podiet inklusive högre månadslön via direktiv från OS-kommitténs ledning, utöver framgångarna i simning var elitgymnaster som Valerij Gontjarov en kalkylerad begåvning i herrarnas räck då han fick högre stilpoäng genom en fin telemarkslandning i upphoppet och upp mot London 2012 fick nya atleter i andra sporter gå ett steg högre till att vara nationalikoner, några av dessa var Jana Sjemjakina i damernas värja på fäktningens smala pist respektive Jurij Tjeban i kanotsprint och på Vinterolympiaden i Sochi 2014 råder nya överraskningar när damlandslaget i skidskytte ledd av systrarna Semerenko och lagkapten Aljona Bilosjuk slagit en kil genom sina närmsta grannar och delat konkurrensen i två läger.

Vem kunde tro att sommarspelen i Rio 2016 kändes lika tufft som på VM i friidrott ett år tidigare? Ja och svaret är lite klenmodigt får man väl säga, uppföljaren till Gontjarovs planenliga seger från långt bak i tiden hette Oleg Vernyajev och han utförde en ganska annorlunda program i räck, efter poängräkning av domarkåren så blev saken klar och vann guldet med en tånagels marginal före Dan Leyva från USA och på medaljceremonin så fick Oleg räcka fram kardan och blir gratulerad av landsmannen tillika f.d. stavhoppsstjärnan Sergij Bubka. Efter de 19 medaljerna som tilldelats i Tokyo senast kommer ledningen i Ukrainas OS-kommitté skicka minst 180 delegater till arenorna över hela Paris med små reservationer att tillgå, bland favoriterna till guldet så hittar jag elitsimmaren Mihajlo Romantjuk, släggkastaren Mihajlo Kotjan och en av tre höjdhoppare på damsidan i form av Irina Gerasjtjenko.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ukraine_at_the_Olympics

Centralamerikas höga höjder

De spanskspråkiga nationernas tema i OS-historiken fortsätter med tjädern i centrum, ja och det hade pratats mycket om rivaliteten mellan Mexiko och dess nonchalanta granne norr om den befarade gränsen, nästan hälften vet att de är bra på en del sporter trots att man har en fullskalig fest på fyra hjul eftersom nationalikonerna inom bilsport (Adrian Fernández, Sergio Perez & Michel Jourdain Jr) lirade framför publiken med farter på uppemot 300 km/h.

Förr i tiden hade staten inte råd med långa båtresor till London, Stockholm eller Antwerpen p.g.a. lågkonjunkturen i den lokala börsen bara för att deras debut skedde anno 1900, OS-kommittén bildades cirka ett år innan vägen till Paris 1924 och de första medaljerna tilldelades på Los Angeles 1932, längre fram i tidevarvet kom dess första historiska guld genom Humberto Mariles i hästhoppning och det här var 1948 på dressyranläggningen i Storbritanniens huvudstad, från och med den tidpunkten hade Mexiko inte lämnat någon av arrangörsorterna lottlöst och senaste gången man gjorde så skedde i Amsterdam 1928 med 30 deltagare ombord, hemma-OS 1968 var jättesvårt med den höga höjden och det atmosfäriska trycket likt klättringen uppför Mount Everest, här fick arrangörslandet nöja sig med nio medaljer runt halsen, tre av dem är guld värt och störst uppmärksamhet gick till simmaren Felipe Muñoz i herrarnas 200 meter bröstsim där han klappade kaklet först till hemmaklackens vilda jubel.

Chanserna till fler guld förvärrades i tomrummet mellan Montreal 1976 och Los Angeles 1984, en lång väntan höll på att spira innan tyngdlyftaren Soraya Jiménez tog en kalkylerad risk att häva 127 kg i stöt på det absolut sista försöket och undvek en ömtålig efterpress till Mexikos första guldmedalj sedan länge, efter de två gulden i taekwondo 2008 passade fotbollskillarna på att slå favoriterna Brasilien i OS-finalen på Wembley anno 2012 och hade veteranen Carlos Salcido som nyckelspelare, dubbla antalet delegater hjälpte inte saken med bara fyra OS-brons i bagaget på japansk mark men ledningen behöver mer än så när de ska landa i Frankrikes metropol med god motivation i minnet, stjärnskotten som fansen i helgrönt inte ville missa är gymnasten Daniel Corral, simhopperskan Gabriela Agúndez och kampsportaren Carlos Sansores.

https://www.youtube.com/watch?v=1YrUtfy76vo

Repförtöjning och plankträff

Dags att resa vidare till nästa nation som har en ganska stark friidrotts- och boxningstradition, ett land som är känd för att vara "Old school" i kulturlivet med veteranbilar på vägremsan lika med det varma klimatet året runt, jag kommer sätta mig bakom tangentbordet och skriva en del om Kubas OS-historik.

Kubas Olympiska kommitté (CO Cuba) bildades 1926, alltså årtionden efter dess entré år 1900 i Paris med fäktaren Ramón Fonst som fanbärare, att vinna guld direkt i de två första turneringarna fick någon form av belöning innan det värnpliktiga stod skrivet på flaskpost och med två raka lottlösa OS-närvaron så satte man stopp för satsningen genom bojkotten av spelen i Los Angeles 1932 men comebacken dröjde fram till 1948 där laguttagningen skedde i full hemlighetsmakeri, att lämna arenan utan medalj känns oberäkneligt även om det krävdes ett hop av sedelbuntar för att satsa på mer än bara fäktning, man ville satsa på teknikgrenar i friidrott och kampsport, främst boxning.

Efter seglarparets silvermedalj i London trädde Enrique Figuerola fram som värdig medaljör i hundrameterssprinten, fyra år senare i CDMX fick två boxare och två friidrottare dela på silvret men på bayersk mark 1972 hade Kuba fått sin första nationalhjälte och det var just en amatörboxare vid namn Téofilo Stevenson; mannen som de flesta beundrare av Sommar-OS ville titta till allt p.g.a. den exklusiva dokumentärfilmen som visades på Eurosport sommaren 2018, inte bara Stevenson som tog hand om första pris på boxningsringen utan också hans två landsmän i varsin viktklass och succén fortsatte att radas upp med dubbla antalet deltagare i kvoteringssystemet och även åkt upp bland Topp 5 i medaljligan en gång på modern tid.

1992 var Kuba tillbaka i hetluften efter att ha bojkottat spelen i LA respektive Sydkorea i polemikens händer, vem trodde att OS-turneringen i Barcelona fick nå kulmen med fler guldmedaljer än det var drygt tjugo år tidigare, hjältestatusen i friidrott och boxning kunde inte bli bättre förrän judokan Odalis Revé visade upp modet att räta till en regelrätt tackling och vinna genom en Waza-Ari, mer skulle det komma när de stämplat inresehandlingarna före OS i Atlanta '96 men problematiken säger att det krävdes någon slags specialtillstånd från den lokala OS-kommitténs kansli och ändå kunde atleter som Félix Savón, Pablo Lara och Héctor Vinent återupprätta suveräniteten på högsta nivå.

Traditionsenligt har medaljerna i friidrottens teknikgrenar hoppat mellan olika specialister, tidigare var Javier Sotomayor inte riktigt rädd för höjder över 2.30 meter, i Sydney år 2000 var Iván Pedroso snubblande nära nationsrekordet i längdhopp och ändå räckt till guld, boxarna som alltid tar den enklare vägen till en gyllene belöning likaså ett par kvinnor i historien som vann guldet i spjutkastning och övermäktigheten i London 2012 ledde till öppet mål hos vissa utövare, däribland Yarisley Silva i damernas stavhopp och hon tog silvret bakom bruden som stod i världsrekordhållarens skugga, nämligen amerikanskan Jenn Suhr och i andra sporter tätt efter landets traditionsenliga grenar hade en gevärsskytt tangerat världsrekordet i herrarnas 25 meters pistolskott som spelades på Londons kungliga artillericenter.

Medaljfördelningen i kampsport svängde med tiden mellan Rio och Tokyo i det senaste fyraåriga cykeln, mitt emellan brottarna och boxarna stegade två kanotister (Sergi Torres & Fernando Jorge) in på flodmynningen med ett viktigt mål på agendan och det var att slå européerna i herrarnas C2 över 1 000 meter, uppdraget var utfört med råge och kan man tänka att de resterande medaljörerna tilldelades på brottardynan respektive boxningsringen, vi har inte långt kvar till OS om ett par veckor och jag ska nog ta beslutet att välja vilka atleter som skulle bli de potentiella kandidaterna till guldet, i grekisk-romersk brottning kommer Luis Orta ha äran att försvara segern från Tokyo i en ny viktklass och i tresteg som traditionell teknikgren kan Cristian Nápoles och Lázaro Martínez fajtas med algeriern Yasser Triki respektive jamaicanen Jaydon Hibbert om spelens ädlaste valör.

https://en.wikipedia.org/wiki/Cuba_at_the_Olympics

BALCO-skandalen i närbild

Utfrågningen om den omfattande dopingskandalen i friidrott är så pass tydlig att det krävs repressalier från de mest farliga brottslingarna eller "Persistent dangerous offenders" på juridikengelska, under stora delen av nittiotalet och en bit in i det nya årtusendet fick en federal domare i Washington D.C. formulera en huvudsaklig hypotes på hur en sträng dopingprogram skulle formas i full hemlighetsmakeri på ett laboratorium i Bay Area utmed centrala San Francisco, kemistudenten Victor Conte och hans dåvarande fru Aubrey startade upp kedjan Milibrae Holistic 1984 innan han bytte gruppering och fått senare lägga beslag på bildandet av en hemlig labb som delfinansieras av USA: s friidrottsförbund men framgångarna kunde inte inrättas förrän 1996 när de anlitat NFL-spelaren Bill Romanowski som försökskanin.

Drogerna som testats bakom stängda dörrar var ganska omfattande av Olympisk standard vilket avslöjar de mörkaste av alla hemligheter, testosteronsalva är en av dem sedan en viss Lance Armstrong på sjukan efter att ha fått väck en hjärntumör ropade ut vilka prestationshöjande medel man handskades med innan den fullskaliga comebacken inom landsvägscykling och enligt utsago hade ett forskningsteam sagt att anabola steroider som modafinil och THG var dem som vidgar muskelmassan och höjer antalet röda blodkroppar i systemet likaså erytropoetin eller EPO.

I en specialinsatt dokumentärserie om Marion Jones signerat Alexander Lundholm på Radiosporten så kan man i minsta detalj dramatisera hur allt detta gick till i tre avsnitt, den idrottsliga integriteten håller på att störtdyka och händelseförloppet kommer kosta blod, svett och svartsjuka, efter de tre OS-gulden i Sydney anno 2000 fick Marion dra skulden och svikit en hel sportnation sedan IOK fråntagit hennes medaljer och jag fattar att det här landet må vara starka i friidrott eller någon annan OS-disciplin så är de väldigt kända för sin dopingkultur och använde systematiken i drogrelaterade brott tack vare erkännandet under ed som fick en flerfaldig Tour de France-mästare att störta.

https://sverigesradio.se/avsnitt/marion-jones-del-1-lurar-alla-balco-skandalen-radiosporten-dokumentar

https://sverigesradio.se/avsnitt/marion-jones-del-2-far-farliga-fiender-tim-montgomery-cj-hunter-balco-skandalen-radiosporten-dokumentar

https://sverigesradio.se/avsnitt/marion-jones-del-3-forlorar-allt-balco-skandalen-radiosporten-dokumentar

https://en.wikipedia.org/wiki/BALCO_scandal

Vedergällning efter kontroverserna

För över ett år sedan hade jag sett en dokumentärfilm från 2020 som handlade om det amerikanska gymnastiklandslagets uppgång och fall både före och efter skandalerna som försatte en kiropraktor till livet bakom hänglås och galler, den här filmen heter "Vittne A" och refereras till kronvittnet Maggie Nicholls som riktade klagomål mot ledningen som tystade gärningsmannens grövsta handlingar.

Regissören John Schenk reste till olika städer runtom i landet för intervjuer med såväl gamla som aktiva gymnaster i utredningen mot mannen som misshandlat kvinnliga kadetter på Karolyi-ranchen utanför Huntsville i delstaten Texas, med större resurser tvingade ett par sportjournalister på lokaltidningen The Indianapolis Star söka efter källan till hur sexualbrotten hade skärmats av i syfte att underminera det nationella gymnastikförbundets (US Gymnastics) image och använt VD: n Steve Penny som lockbete till anställning av hotfulla tränare, nästan densamma som en grundlurad maffiaboss i den undre världen.

Försvarsadvokaten Rachel Denhollander som tidigare var aktiv gymnast på högstadienivå var den första kvinnan som formellt avslöjar dramatiseringen och slår till med anklagelserna gällande grov misshandel på ranchens operationsbord, sedan fick Jessica Howard gå samma väg innan Jamie Dantzscher förhördes av tysk polis och de aktiva mellan VM 2014 och VM 2017 med tillägg till OS-satsningen emellanåt vällde in sina varningsmeddelanden till landslagets kansli.

När Béla och Marta Karolyi lämnade Bukarests gymnastikskola till öde mark i USA 1981 var beslutet riktigt svårt eftersom landslaget i artistisk gymnastik inte hade vunnit många VM-medaljer eller OS-medaljer på stora delen av 70-talet, efter bojkotten av Sommar-OS i Moskva 1980 så krävs en högre vadslagning till Los Angeles 1984, det första guldet togs av Mary L. Rhetton då hon fick höga poäng i hopp och därefter fick sponsorintäkterna höjas men östeuropéerna var bättre teknikmässigt innan man stod för en riktig fullträff på lagtävlingen i Atlanta 1996, en fraktur i Kerri Strugs stortå kunde inte stoppa arrangörslandet från att slå Ryssland till det första av många OS-guld i disciplinen och från och med 2012 är det rena stjärnsmällen med unga tillskott som Gabby Douglas, Aly Raisman och den omtumlande lindansaren Simone Biles.

Efter rekordåret 2016 ur en ny tränares syn hade domslutet mot kiropraktorn nått sitt avgörande, i början av februari 2018 precis innan Vinterolympiaden invigs fick domarteamet ledd av Rosemarie Aquilina skriva en dödsattest till mannen som begått de grövsta brotten i det tysta, han dömdes till livstids fängelse och rättvisan har nu skipats, längre fram i tidsramen kunde överlevarna i den omfattande sexhärvan tilldelas "Arthur Ashe Courage Award", därefter fick Rachel Denhollander publicera två memoarer inklusive självbiografin "Discover your true worth".

https://www.documentaryarea.com/video/Athlete%20A/

Grön lycka och idrottsetik

När Sommar-OS går av stapeln i Paris om ett par veckor kommer jag skriva en rätt så intressant inlägg om två länder som försvarar sina gröna färger med passion och engagemang, de här två länderna delar ju faktiskt vänskap med varandra både på och utanför idrotten och det är ju därför som jag har en speciell länk p.g.a. varsin lust att delta i en stor turnering än att slåss om medaljerna, jag pratar om Algeriet och Republiken Irland.

Vi inleder först med Algeriets OS-insatser när de gjorde debut med sin enda kvalificerade deltagare i Tokyo för cirka 60 år sedan men valt att bojkotta tillsammans med andra afrikanska länder sommarspelen i Montreal 1976 p.g.a. sättet att protestera Nya Zeelands idrottsliga länkar med Sydafrika, fyra år senare är Algeriet tillbaka i hetluften dock utan medalj och sedan på Los Angeles 1984 tillkom landets första medaljer ungefär samtidigt på boxningsringen, det blev brons båda gångerna och än en gång hade mitt fädernesland fullföljt en Sommarolympiad medaljlöst innan det första guldet säkrades i Barcelona av medeldistanslöparen Hassiba Boulmerka.

Stjärnsmällen drogs vidöppet på Atlanta i delstaten Georgia 1996 när friidrottens urstarke man Noureddine Morceli respektive kampsportaren Hussein Soltani vann varsin OS-guld på 24 timmars mellanrum, framgångarna för algerisk friidrott etsades på australiensisk mark anno 2000 framför 87 000 åskådare, mitt på Telstra Stadiums löparbana fick tre gubbar och en brud dela ut sina magiska insatser, i höjdhoppsfinalen på herrsidan kunde Abderrahman Hamad tillsammans med Sergej Kljugin slå förhandsfavoriten Stefan Holm; tre dagar senare var Jaber Said-Guerni ganska alert i herrarnas 800 meter och lördagen den 30 september var jag och resten av min klan hemma i Alger överlyckliga när vi såg på TV hur våra medeldistanslöpare använde styrkan för att nå en plats på podiet, allra högst upp klättrade Nouria Benida som segrarinna i damernas 1 500 meter och firade vilt hennes OS-guld med ett par glas kolsyrad läsk på middagsbordet.

Efter en misslyckad turnering i Aten var kampsportarna på bättringsvägen när de Olympiska Spelen nådde nästa anhalt vilket var Beijing år 2008; Amar Benikhlef nådde en OS-final i judo bland tungviktarna på herrsidan efter Soraya Haddads likvärdiga resa, han nöjde sig med silver efter att ha förlorat slaget mot georgiern Irakli Tsirekidze och i London ett par år senare så sattes friidrotten återigen på världskartan genom Taoufik Makhloufi som försvarade den grönvita matchdressen till guld i herrarnas 1 500 meter och följde upp med två silver i Brasilien.

Republiken Irland har gjort sig hemmastadda som enskild nation i det sportsliga, ja från och med starten i Paris 1924 där man tog in 49 deltagare dock utan medalj, personalskaran halverades innan man nådde Amsterdam och tog med sig det första historiska OS-guldet följt av ytterligare två på Los Angeles 1932 innan man valde att bojkotta självmant 1936 års turnering.

Precis som deras algeriska vänner hade Treklöverns framgångar i de moderna spelen kantats av de tuffa åren i hög höjd och extrem luftfuktighet, efter att man var medaljlösa i tre raka turneringar fick ett seglarpar och en boxare lyfta på vågskålen i Moskva 1980, finaldagen i LA drygt fyra år senare kom räddningen genom John Treacys magnifika insats i herrarnas maratonlöpning och på katalansk mark 1992 så vann man bara två medaljer varav ett guld, ljusningen vände på rätt plats vid rätt tillfälle när sommarspelen i Atlanta 1996 ristades som landets mest framgångsrika dock utan förvarning gällande klagomål om ett uppmärksammat medicinfiffel vilket gjorde en elitsimmare skyldig till att bli avstängd av FINA men behöll de tre guldmedaljerna och bronset.

Efter Sonia O'Sullivans silvermedalj på Telstra Stadiums löparbana och hettan i Aten kommer infrastrukturen att höjas ett snäpp med hjälp av en s.k. talangutvecklingsprogram, att lotsa fram unga atleter i hopp om flera medaljer som ställs på trofékabinetten känns som extremt svårt hos lagledningen om inte Sommarolympiaden i Beijing var som allra tuffast, bara för att amatörboxarna tog hand om silver och brons varpå kanotisten Eoin Rheinisch var snubblande nära ett OS-guld och sedan blev det revansch i London genom Joe Nevin, Katie Taylor och en hästhoppare vid namn Cian O'Connor; med bara två stycken silver i Rio hade Treklöverns OS-delegation satsat mycket på rodd inför turneringen i Tokyo som försenades med tolv månader, i klarvattnet fick roddarparet Fintan McCarthy och Paul O'Donovan tysta kritikerna och ta hem Republiken Irlands första guldmedalj på nio år, hur häftigt var det egentligen?

På förhand skall jag lista ut vilka nya stjärnor som gör stora intryck i Frankrikes metropol, på gymnastiksalen kan den gröna lyckan försvaras av två lovande ynglingar, för Republiken Irland har vi Rhys McClenaghan som vunnit VM-guld i herrarnas bygelhäst och för Algeriet har Kaylia Nemour blivit hemmastadd i den artistiska gymnastikens mångkamp respektive vinklad barr som individuell gren, i de algeriska landslagens olika ledningar fick man skicka ut fem amatörboxare, två medeldistanslöpare (Suleiman Moula & Jamal Sedjati) som jag höll ett extra öga på under fjolårets friidrotts-VM i Budapest och trestegshopparen Yasser Triki genom direktkvalificering.

Fortsättningsvis vilar Treklöverns medaljförhoppningar på andra sporter än bara friidrott och gymnastik, en jämn fördelning mellan killar och tjejer i kanotslalom, man har också skickat ut ett par cyklister i linjelopp och tempo, en hel trupp i fälttävlan och laguppställningarna i sjumannarugby på herr- och damsidan, min allra största favorit i årets OS-äventyr för Republiken Irland är speedstern i damernas sjumannarugby Béibhinn Parsons och hon verkar vara i toppform på matchdagarna i landslags- och klubbnivå.

https://www.youtube.com/watch?v=Cc9UbPfZg_w

Heraldiken säger sitt framför publiken

Armeniens långa väntan på intåg som enskild nation dragits med tiden när regionens atleter fick resa utomlands under sovjetisk flagg mellan Helsingfors 1952 och Seoul 1988, efter upplösningen kunde man tävla under föreningslagets namn i Barcelona 1992 innan viljestyrkan trädde fram fyra år senare genom en första klass-flyg till Atlanta i delstaten Georgia.

På kongresscentret i 1996 års arrangörsort hade Armen Nazaryan vridit hemmahoppet Brandon Paulsons ena arm genom en solid vräkning med bålen och vann finalmötet med friska poäng i bagaget, ja och vem trodde att grekisk-romersk brottning är till idag deras paradgren i den moderna OS-historiken om inte tyngdlyftningen kändes som en likvärdig favoritsport på VM-nivå, efter att ha lämnat Aten lottlöst kunde den armeniska delegationen satsa på mer i de här grenarna och ta hem fler än två medaljer, målet avklarades och Tigran Martirosyan var den som bärgat minst silver som belöning i Beijing 2008.

Dagens brottarikon Artur Aleksanyan tävlade i tre raka Olympiska Spel med ett läroår i London som lett till en hyfsad bronsmedalj, det dröjde fyra år till det första guldet sedan 1996 skulle komma och fansen jublade vilt när de såg honom vinna mot kubanen Yasmani Lugo med en jordskredsseger och de resterande medaljerna togs av andra brottare, tyngdlyftare och en gymnast, sommarspelen i Paris ligger vid horisonten och jag ska addera två huvudinriktade atleter till medaljvittring på olika arenor, den ena är gevärsskytten Elmira Karapetjan och den andra är brottaren i sin viktklass Slavik Galstyan.

https://en.wikipedia.org/wiki/Armenia_at_the_Olympics

Ordväxling över havsbryggan

Härnäst i OS-temat före turneringen går mot avspark i Paris är det bra tid för mig att berätta om två länder som ligger på motsatt sida av en insjö, jag ska prata om Kazakstan och Azerbajdzjan.

Båda de här nationerna gjorde sportslig anspråk ganska enskilt från och med sommarspelen i Atlanta 1996 i och med de parlamentariska utspelen ledde till ändring av dess kulturella paradigmskifte för de styrdes av gubbar som förstatligat petroleumbolagen och använt råolja som lönsam råvara, Azerbajdzjans förste OS-medaljör i grekisk-romersk brottning Namik Abdullajov fick närvara på delstaten Georgias kongresscenter för att ta sig vidare till final i sin viktklass men fått se sig tacklad flera gånger av en bulgar men revanscherat sig fyra år senare i Sydney mot Sam Henson från USA, vid de efterföljande spelen hade Azerbajdzjans OS-kommitté fått äran att dubbla antalet medaljer fem gånger på raden i det nya årtusendet, bland guldmedaljörerna i olika discipliner så återfinns gevärsskytten Zemfira Meftagatdinova, brottarna Farid Mansurov respektive Toghrul Asgharov, judokan Elnur Mammadlij och även kampsportaren Radik Isajov.

Kazakstan däremot hade en bättre medaljhistorik ända sedan landet blev självständigt 1991 efter Sovjetunionens fall, på en ganska het mitten av juli 1996 i Atlanta hade Jurij Melnitjenko tystat de amerikanska fansen med att avgöra finalmatchen mot Dennis Hall via poäng som följd, totalt fick det enskilda delegationen vinna hela elva medaljer i sin OS-debut och mer skulle nog komma när riksidrottsförbundet (NOCKAZ) dubblade antalet deltagare och förbisett Olga Sjisjkinas jätteknall i de korta häckarna på Telstra Stadium, nationalikonerna Aleksandr Vinokurov & Olga Rybakova skrämde slag på halva Londons stadskarta med att bärga hem guldet och få sina bilder stämplade på ett frimärke, precis som i Beijing 2008 fick tyngdlyftarna dra på sig skulden efter varsin insats, de sju guldmedaljerna i fyra års mellanrum lämnades tillbaka av IOK p.g.a. dopinghärvan och när de 104 delegaterna anlände till Rio sommaren 2016 så kan medaljrekordet bli ännu högre med sjutton stycken efter 16 tävlingsdagar och elitsimmaren Dmitrij Balandin från bana nummer åtta slog favoriterna Kevin Cordes och Andrew Willis till ett OS-guld innan den klena trösten i Tokyo blev till åtta bronsmedaljer.

Viken sida av Kaspiska havet vågar kritikerna välja? Svaret får vi inom kort men först ska jag lägga till ytterligare ett par saker om Kazakstans respektive Azerbajdzjans OS-trupper, på den ljusblåa hörnan är Milad Karimi extra intressant eftersom konkurrensen i den artistiska gymnastikens mångkamp anses vara otroligt tajt och i den rödblåa hörnan skall gevärsskytten Ruslan Lunjov inklusive släggkastaren Hanna Skydan öka lönevärdet om de skulle ha siktet inställt på enbart ett OS-guld i programmet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Azerbaijan_at_the_Olympics

https://en.wikipedia.org/wiki/Kazakhstan_at_the_Olympics

Svärdet i stenen

Mellanösterns epicentrum, ni vet Saudiarabien är hemvist för vallfärden till Mecka där tusentals människor ur min tro vandrar sju varv runt den kvadratiska betongstrukturen och göra färdigt resten av religionens femte pelare rent fysiskt men för mig är det krävande p.g.a. min kroniska sjukdom, vi lämnar trosbekännelsen bakom oss och koncentrera oss på landets OS-historik istället.

Saudiarabien gjorde debut i München anno 1972 med bara tio atleter och alla var män eftersom konservatismen förhindrade det motsatta könet att sändas ut till arenorna utan tillstånd, löftet kvarstod i flera decennier innan en viss Anita DeFrantz; en f.d. amerikansk olympier som undertecknat ett dekret till en saudisk utrikesledamot trots en förhöjd risk till diskriminering i arbetslivet och emellan olika paradigmskiften hade de första OS-medaljerna inte saknat motstycke bland fansen som tyckte att följa elitidrott på direktsänd TV, på Telstra Stadium i Sydney var Hadi Al-Soumaily en spektakulär häcklöpare som ville lyfte landet till nya höjder genom en silvermedalj bakom Angelo Taylor och hästhoppningen är till idag en lönsam sport som männen i helvit skrud ville gärna se framöver efter Khaled Al-Eids överraskande bronsmedalj.

Efter att Ramzy Al-Duhami & Co. fixade deras enda medalj i London så följde man upp programmet med den första medaljen i kampsport men behöver mer än så i framtidsvisionen, många vet att bilracingen gjorde entré 2018 med ett Formula E-lopp i Ad-Diriyah och Formel 1: s jungfruresa i Jeddah med finansiell hjälp från den nationella investeringsfonden, här och nu skall delegationens uttagningsprocess slutföras och OS-kommitténs assisterande VD höll på att utse ett helt lag i hästhoppning och fler kampsportare har kvalats in med hjälp av kvoteringssystemet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Saudi_Arabia_at_the_Olympics