Idag har den moderna F1-kretsen sedan 2014 varit en komisk följetong sedan hybridreglementet gjorde många fans väldigt trötta och migrerat till andra racingserier som långlopps-VM, TCR eller V8 Supercars beroende på åskådarstatistik i en tallriksmodell, sedan andra halvan av 2018 blev Force India uppköpt av Lance Stroll som sedan bytt namn till Racing Point och lite längre fram Aston Martin Racing varpå den sistnämnda offrat fabrikssatsningen i GTE Pro efter klassegern på Le Mans början på september 2020 men om man reser längre bak i tiden kommer vissa F1-älskare från glansdagarna hitta några arkiv om det mest aristokratiska laget på paddocken, Hesketh F1.
Stallet grundades av Tom Alexander Hesketh; mannen som länge haft nomenklaturen "Hesketh-godsets tredje earl" även om adeln själv riktat sin ekonomi med hjälp av att ärva möblerna till sina söner och håller koll på saldot innan man skulle bygga en kritvit bil i kungaklassen utan några sponsoravtal, på en YouTube-klipp signerat bilracingens svar på Bianca Ingrosso; influencern Aidan Millward kunde han kommentera att James Hunts F1-debut med den förmögne earlens stall gjort de riktigt etablerade verkstadsarbetarna i Lotus eller Tyrrell att få en billig straffspark emot sig i Monaco 1973, i det följande året så kunde man köra en hel säsong med små reservationer eftersom Hunt fått bryta racet hela nio gånger trots tre pallplatser och därefter hade festprissens fullskaliga rivalitet med Niki Lauda ombord en Ferrari signalerat slutet på hans treåriga avtal med earlens F1-lag.
Vid de följande åren hade pengarna sinat p.g.a. reklamavtalen med en herrtidning och tobakspapper, i förarmarknaden hade gubbar som Torsten Palm, Brett Lunger, Rupert Keegan och Harald Ertl inte följt upp schemat som de riktigt stora i hopp om att åka vidare till nästa kvalificeringsfas, våren 1978 fick Hesketh F1 läggas ner och startades om en vecka senare som underleverantör till chassitillverkaren Ibec Racing med syfte att tävla på Le Mans i Grupp 6-klassen mot Porsche, Renault Alpine och Sauber AG men sympatin fick störtdyka i brunnen när en viss Guy Edwards rostat sönder Cosworth-motorn med fyra timmar kvar till målflagg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar