Hybridregeln i Formel 1 gjorde sin entré redan år 2014 där de skönsjungande åttacylindriga maskinerna ersattes av 1.6 liters V6: or komplett med större batteripaket, massflödesmätare och regenerativ bromssystem även om själva soundet låter som en gräsklippare av något slag, Mercedes trodde att hybriden passar riktigt bra medan motorleverantörer som Renault eller Ferrari klagar på tillförlitligheten än andra aspekter funnet i anslagstavlan och när Honda gör comeback som motorleverantör åt McLaren kan rötterna till dominansen mellan 1988 och 1991 förvandlas till något förfärligt på olika sidor av världskartan.
Till skillnad från de senare tillskotten med Merca-spis fick McLaren MP4-30 vara finrummets Enigma av flera anledningar, chefsdesignern Mark Ingham i samarbete med aerodynamikern Peter Prodromou och systemansvarig Peter Schröder paketerade Hondamotorn med syfte att uppnå högre arbetstemperatur än normalt men oundvikligen hade bilen alldeles för många barndomsproblem, genom de fyra testdagarna i Andalusiens kurort Jerez de la Frontera hade Jenson Button respektive Fernando Alonso samlat mindre antalet varv än resten på sina s.k. "Long runs", utvecklingskurvan stagnerade redan från start i och med Ferrari, Sauber och Mercedes lämnade in några imponerande varvtider till varsitt testteam, en bit efteråt kunde personalen från grevskapet Surrey lasta in hela bilen och reservdelarna i långtradaren till Barcelona för ännu en testvecka inför säsongspremiären i Melbourne och mysteriet kring Fernando Alonsos häftiga smäll med betongmuren lämnade minst sagt en förvånansvärt bitter eftersmak.
Bilen var avsevärt instabil med en motlut på 2,3 grader i bakvagnen varpå Force India, Williams och Ferrari ställde in markfrigången till 0,7 grader lägre utfallsvinkel än vad McLaren gjorde under säsongens första halvlek eftersom aktern sänks via hjälp av luftmotståndet och framvagnen dyker ner i kurvorna för bättre fäste, aerodynamiken har varit det enda positiva bemärkelsen som gjort Mark Ingham lite snopen innanför garaget och motorns maxeffekt anses vara den större nackdelen, ingenjörsteamet monterade turbinen bakom oljetråget vilket lämnade luftkompressorn innanför cylinderbankarna med fläktremmen virad framför cylinderblockets kant för att få plats med kontrollenheten inklusive dess MGU-H och i kvaltrim hade modell MP4-30 blivit alldeles för baktung och tappat hela 200 hästkrafter enligt rapporter från vissa nyhetsbyråer på den tiden.
Vi F1-fanatiker tycker att det kändes helt oklanderligt för McLaren att de avsiktligen åkte på en rejäl käftsmäll, från femteplatsen i konstruktörstabellen med enbart dubbla pallplatser i premiären till att trilla ner i botten med en nionde placering och brutna löften. Sammanfattningsvis hade relationen mellan Woking och Tochigi-fabriken förvärrats, anledningen till detta stämplas genom Fernandos radiomeddelande till chefsingenjören Tom Stallard på Suzuka i säsongens andra halvlek där motorn jämförs med Mecachrome-spisen i en GP2-bil, som bäst fick McLaren skopa fram dubbla poängplatser i Ungern där själva racet anses vara lika galet som mediehajpen kring Lisa Ajax väg till kändisskap och genom hela året hade bilen mottagit väldigt mycket kritik för sitt aerodynamiska inflytande och motorns tajta paketering, McLarens VD Ron Dennis krävde i ett uttalande att riva kontraktet tidigt medan han utförde en avskedsansökan och låta Renault komma in som motorleverantör från och med 2018 vilket han lovade efter ytterligare två turbulenta år med just Honda innan den sistnämndas succé som motorleverantör åt Red Bull Racing och AlphaTauri/VCARB beroende på nomenklatur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar