fredag 9 juli 2021

Vinteridrottens kvinnliga pionjärer

Jag har följt mycket vinteridrott sedan mitten på november 2001 då Eurosports programtablå innehöll mycket som gått i direktsändning, till exempel alpint, längdåkning, skidskytte och rodel, idag kommer jag lista ut några kvinnliga elitidrottare som gjorde stora intryck både på och utanför paddocken i olika sporter.

Alpint: Mitt första OS-minne i störtlopp spåras tillbaka till Lillehammer 1994 där Tysklands Katja Seizinger tog guldet på bästa möjliga vis, det var ju hon som löste problemet med turbulent luft i fartställning om inte någon från hennes tekniska team visste att de flesta skidåkare med öppen hjälm inte har tillräckligt mycket downforce, lösningen är ganska simpel, hon tog på sig en motocrosshjälm plus en vindtät men syntetisk TPU-dräkt och det var ju de här verktygen som hjälpte Katja att plocka viktiga tiondelar gentemot närmaste konkurrent.

Backhoppning: I dagsläget har Maren Lundby varit en regelverkskämpe när det gäller beslutet att låta pinglor hoppa i den flygande backen, andra backhoppare följde hennes trend men FIS ordförande Pierre Mignerey säger alltjämt nej till frågan och med det har bara en backhopparveteran som tidigare tystat delegationen på världscupscenen och det är österrikiskan Daniela Iraschko-Stolz; hon är den enda som flugit över 200 meter och bildproducenterna fångade detta stora ögonblick som förhoppare på killarnas världscuptävling i Kulm slutet på januari 2003.

Kälksport: På iskanalerna däremot har Françoise Burdet varit det definitiva referenspunkten i damernas bob under de första åren då hon vann världscuptabellen fyra gånger i rad mellan 1996 och '99, under stora delen av 90-talet och en bit in på 00-talet fick ett par kända kvinnliga rodelåkare följa med och köra i en annan disciplin efter OS-medaljerna på Albertville respektive Lillehammer och Nagano, jag pratar om Susi Lisa Erdmann och hennes gamla rival nämligen italienskan Gerda Weissensteiner; båda styrde sina kälkar i höga farter och vändningen gick mot Erdmanns håll då segrarna i världscuptävlingarna radades upp årgångarna 2002 och '03 innan en ung Sandra Kiriasis fick totaldominera sporten i åtta raka säsonger samtidigt som hon fått behålla lugnet bakom styret.

Längdåkning: Sveriges längdåkare på damsidan idag är mycket känslosammare utanför paddocken än vad det var för 25-30 år sedan, VM på Oberstdorf 1987 var det ingen som rådde på Marie-Helene Westin tidsmässigt men om man jämför detta med Charlotte Kallas ryck på distanstävlingen i Falun 2015 så är saken klar och då får en sportintresserad kille som jag rysningar för där borta hade fansen trott att rätt setup på hennes skidor var faktorn när Therese och Marit inte höll den rätta rytmen på uppförsbackarna, i den gångna säsongen hade bara en som kan det här med att åka rent tekniskt och bli matematiskt en mästarinna efter många tuffa tävlingar och den brud som jag höll ögonen på efter överraskningarnas sprintstafett i Vinterolympiaden 2018 är såklart den viljestarka Jessica Diggins; vilken läckerbit.

Nordisk kombination: Flera unga pinglor i gymnasiet fått prova vad som egentligen är en tävlingsdisciplin som bara utförs av killar, först ut att signera detta historiska ögonblick var Svenja Würth som konverterat från vanlig backhoppning till just nordisk kombination, på Ramsau vid Dachstein i Österrike återfanns en ung norska som skulle bli något extra och vann senare disciplinens första historiska VM-guld på Oberstdorf, hon heter Gyda Westvold Hansen och är kusin till världsettan i längdåkning Therese Johaug; f.d. studenten på skidgymnasiet i Sollefteå Tara Geraghty-Moats var den som fixade den första historiska världscupsegern efter ett par år som skidskytt på juniornivå.

Skicross: Den här typen av skidsport fanns inte med i FIS tävlingsprogram förrän 2008 då tävlingarna arrangerades i enskild väg under SAAB Salomon-serien för extrema sporter, precis innan FIS ansökte om eventuell tävlingsstrategi hade Sanna Tidstrand blivit under nästan hela 00-talet extremsportens stora affischnamn trots att skadebekymren satte stopp för den fortsatta karriären, mellan 2011 och 2016 klassades Anna Holmlund som en tydlig världsetta i tabellen men sedan dess tvingas hon avsluta satsningen p.g.a. en allvarlig krasch som plågat finmotoriken, hennes efterträdare Sandra Näslund läker såren och radar upp VM-medaljer och världscupsegrar med dunder och brak med sin tuffa skidåkning.

Snowboard: Jag i varje fall tyckte att det var mer eller mindre än tjugo år sedan jag först såg höjdpunkterna på parallellslalomens tävlingar i världscupen och det var därför som jag fastnade på tre riktigt duktiga åkare som hade den rätta viljan att åka till final, de båda svenskorna Sara Fischer och Aprilia Hägglöf mot Frankrikes egen världsstjärna Karen Ruby; i snowboardcrossens värld var Lindsey Jacobellis en otroligt bra idrottsutövare med framgångar i X-Games, på Vinter-OS i Turin 2006 hade hon siktet inställt på det direkta klivet till guldmedaljen ända till det kostsamma fallet efter att ha utfört en halfpipe-trick innan målgång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar