En annan önation som jag skall hålla koll på inför årets stora höjdpunkt i sportkalendern är den med rugby som favoritsport och innan avspark utförs en ritual som kallas "Haka", idag kommer jag skriva en liten artikel om Nya Zeelands OS-historik genom åren.
I de tidiga åren hade man vunnit minst en medalj åt gången före modernisering av infrastrukturen hos olika idrottsförbund, däribland Cycling NZ som är Nya Zeelands Cykelförbund och från och med 1984 hade man satsat för fullt på rodd och kanotsprint, man hade stått för åtta guldmedaljer i Los Angeles, sju av dem till havs om man räknar in Russell Coutts tursamma seger i herrarnas finnjolle och störst uppmärksamhet på tidningen NZ Heralds sportbilaga gick till kanotisten Ian Ferguson med lagkompisen Paul McDonald; fyra år senare i Sydkorea så vann man fler bronsmedaljer än guld trots att man begränsar antalet delegater i den olympiska kommitténs namnlista.
Velodromen i Aten 2004 är ett mästerstycke, bara fråga Eurosports mångårige cykelkommentator Roberto Vacchi om duellen i damernas jaktstart mellan Sarah Ulmer och Katie Mactier från Australien, stämningen kändes nästan identiskt som på en rugbymatch i Eden Park och spurten mot mål räckte till världsrekord, därefter hade OS-guldet delats ut och vattnet rann ur Sarahs ögon när nationalhymnen hördes på podiet.
I de följande turneringarna (London, Rio & Tokyo) så fortsätter succésagan med att ta in fler deltagare och kvotera dem sett till jämlikheten mellan grabbar och brudar, guldmedaljerna i rodd och segling skapade ebb och flod i överfallsvärnen varpå kulstötaren Valerie Adams kast över arton meter ledde till ren glädje på Olympiastadion men guldmedaljen tilldelades retrospektivt p.g.a. dopingavstängningar från andra atleter, kanotisten Lisa Carrington klev fram på podiet för ett par år sedan i Japan med tre raka guld på en och samma OS-turnering och klarade av samma bedrift som Janica Kostelic hade gjort många år tidigare på den alpina skidåkningens skrämmande banor i Salt Lake City.
När Nya Zeelands flagga vevas av delegationens fanbärare i Paris har jag lagt in ett par idrottare som jag skall sätta extra fokus på, i friidrottens teknikgrenar är Thomas Walsh en viktig kugge bland kulstötare på elitnivå och ville bland annat slåss mot bjässarna Joseph Kovacs och Ryan Crouser medan Eliza McCartney har siktet inställt på en finalplats i damernas stavhopp och möta regerande mästaren Katie Nageotte i höjder över 4.90 m, mer intressant är den lovande simmaren Erika Fairweather när hon landar i CDG Airport som regerande världsmästare senast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar