Förr i tiden ansågs Volvo-kombin vara för kantiga och urtråkiga, ta till exempel en 240 som höll måttet i många år trots att den såg ut som en dubbelbottnad container från sidoprofilen och den större 740 GLE fortfarande har räta vinklar i och med att mekaniken finslipades genom åren, vill ni ha råd med något modernt, varför inte fastna på en kompakt herrgårdsvagn med rundare former och högtrycksturbomotor framtill och bilen i fråga är Volvos otroligt fina V40 T4.
Torslandafabrikatets 40-serie släpptes som prototyp på bilsalongen i Frankfurt under projektnamnet S4 men problemet var ju att Audi redan har de kommersiella rättigheterna till att använda S4 som deras kommande högprestandamodell under mitten av 90-talet, så istället fick Volvo lägga till en nolla för att skapa S40 till sedanen medan kombin får bokstaven V för just "Versatility" på Jaguar-språk, 40-serien ersatte de gamla kompakta sedanmodellerna 440 och 460 tillverkade i Volvos nederländska fabrik som idag tillhört Mitsubishi Motors Europadivision och en himla god bil till ett rimligt pris var nyckelordet som vi Volvofanatiker får alltjämt uttrycka, framvagnen på V40: n är fortsatt kantig med runda kofångare och smalare kylargrill, från B-stolpen ner till aktern ser bilen välproportionerad ut om man inkluderar baklyktorna som inspirerats av Fiat Tempra SW ur ett tidigare inslag i och med att dess släta linjer klassades som en del av modellens framgångsrecept.
V40: s mekanik led av kvalitetsbrister i de tidiga årsmodellerna (1996-2000) men när Phase 2-versionen tillkom redan 2001 var uppdateringen en lyckad succé när den blev omarbetad i 1 800 referenspunkter och blev körglad en kombi före ersättaren V50 satte sin prägel på våra kunder, jag vet att bottenplattan hämtades från dess gamla granne Mitsubishi Carisma, kuggstången kom från en Aston Martin DB7, bromsskivorna var tillverkade av Brembo, några killar från Jaguar fipplade med hjulupphängningen och karossen designades i Torslanda innan parametrarna skickas till fabriken i nederländska Born där allt skulle konstrueras, invändigt känns förarmiljön riktigt mysigt precis som på andra Volvokombin i modellskaran under sent 90-tal och tidigt 00-tal, lädersätena har en mjuk stoppning både på stolsryggen och själva dynan, ratten likaså men i de senare årsmodellerna var sportratten standard i alla utrustningsnivåer, framför mig är mätarklustret byggd för hand av Volvos elektronikavdelning med egenmontering av CD-växlare, luftutblås respektive klimatanläggning och växelspaken har ett stadigt grepp à la tävlingsbil, baksäteskomforten var ganska fiffig med de inbyggda bilbarnstolarna som gynnar småbarnsfamiljer funktionsmässigt, bagageutrymmet har en generös lastvolym på 413 liter, d.v.s. man får plats med två stora resväskor och en ryggsäck med baksätena uppfällda och om man vinklar ned sittdynan och fälla ned stolsryggen kan den totala volymen svälja mer än en samtida BMW E46 Touring men mindre än en Peugeot 406 Break från samma tidsålder.
Skillnaden mellan de här tre spåras till sina respektive motorval, BMW: n har en rak sexa på tre liter och tillåter mer effekt ur cylinderblocket, Peugeoten är den mer civila av de tre med sin fyrcylindriga spis på två liter trots att den har mer vardagslyx i standardutrustningen och en bättre åkkomfort men V40: n har ett äss i rockärmen och det är köregenskaperna, högtrycksturbomotorn som klämmer 147 kW eller uppemot 200 hästkrafter har en karakteristisk motorljud i full blås på raksträckorna men när man kommer in mot en feldoserad kurva är styrningen lite ryckig tills man börjar bli van med knastret från turboaggregatet, på långa vägar betraktas Volvo V40 T4 som en förvånansvärt välbalanserad liten herrgårdsvagn med god körglädje på bästa möjliga sätt för pluspoängen ges till den kvicka kuggstångens beteende vid bankörning och fyrcylindriga bensinmotorns avgasljud samtidigt som turbon knastrar när man når 90 km/h, det negativa med den här bilen går ju till rostskyddet som uppstått mellan årsmodellerna 1997 och '99 och finns på bakre hjulhusens framkant, motorhuvens tvärgående veck under kylargrillen och på dörrkanterna, servicekostnaderna var otroligt vettiga trots att man byter topplockspackning vart 20 000: e kilometer och behålla motorns ventilfjädrar i gott skick.
Efter åtta år på tronen har Volvo V40 gjort ett stort intryck bland nöjda svenska bilkunder i modern tid, ersättaren fick heta V50 och blev så småningom ett stjärnskott då T5-versionen äntligen utrustats med en racinginspirerad rak femma och förbättrats en aning under egen regi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar