Andra generationens C4 när den lanserades 2010 var förväntansfull med positiv bemärkelse, föregångaren höll på att vara brokig i kabinen samtidigt som exteriören hade en arkitektonisk kännetecken, idag betraktas C4 II som mer fullvuxen än en samtida Ford Focus Mk3, blivit mer nyckfull än sin granne Peugeot 308 av den första generationen och ser mindre barnslig än en Opel Astra när det gäller alla jämförelser i ett bilköp.
C4: an har en prominent framvagn som påminner om småbilen DS3 från samma tidsålder, det breda luftintaget, framlyktorna och kofångaren för mig kännetecknar en rätt så distinkt styrkeintryck med definition av stabilitet i aerodynamiken, sidoprofilens huvudkontur är mycket lovande för en bil i Golfstorlek när designern valde att stanna av raka linjen över B-stolpens överhäng och låta den sluttande konturen röra sig från bakdörrens handtag till baklyktornas mittersta kant, för att få balans på det hela hade dörrtrösklarnas kontur förfinats en aning och detta var nyckeln till hur proportionerad bilen skulle verkligen vara på Moderna Museets galleri.
Med estetiken åt sidan så nöjer vi oss till kabinens inredning, de digitala mätarna på gamla C4 plus rattens fasta nav är nu borta och i modellens andra generation har hela interiören förvandlats från djärv brokighet till en mer konventionell Art Deco-inredning, tygklädslarna respektive lädersätena har en mjuk stoppning för att få en trygg och behaglig sittställning, mätarklustret har en blandning mellan analogt i yttre skiktet och digital telemetri i dess kärna, precis som en föregående Ford Mustang kan man byta färg på de analoga mätarna, så mycket som 125 färgkombinationer, multifunktionsratten är numera konventionell med integrerade knappsatser för ljudanläggning och fartbegränsning, mittkonsolen huserar antingen en vanlig display eller som extra tillval kan den sju tums pekskärmen med MirrorLink på de senare årsmodellerna vara något intressant, otroligt nog återfinns CD-växlaren kvar och vanlig klimatanläggning som standard, på vissa utrustningsnivåer hade Citroën behållit den klassiska parkeringsbromsen medan den mer framtidsvisionära elektriska parkeringsbromsen var standardutrustad i Business Edition, baksäteskomforten är ingen undantag eftersom fullvuxna folk sitter säkert och upprätt på långa turer och lastvänligheten generellt var lite av en knepig situation med 408 liter bagage utan subwoofern inklämd på höger sida.
Motorrummets fulla tillvaro skrivs i både bensindrift och dieseldrift, mer än hälften av C4-ägarna föredrog 1.2 liters bensinvarianten på 130 hästkrafter länkad med antingen en sexväxlad manuell eller automat beroende på utrustning, vissa tog den starkare dieselmaskinen på 150 hästar i Business Edition-utförande medan resten föll på en med 120 hästar och mer standardutrustning.
Det första intrycket bakom ratten spåras till väghållningen respektive köregenskaperna på landsvägens serpentinsvängar, styrningen känns följsam och självsäker utan ansträngning, fjädringskomforten på nybelagd asfalt har en silkeslen attribut, ljudet på 1.2 liters bensinmotorn låter tyst och trevligt vilket gör livet ombord fri från onödig buller, feedbacken mellan växlarna i den manuella lådan är mycket smidigare och lätt att manövrera som på nästan alla bilmodeller inom PSA-gruppen, på dieselversionerna däremot så stapplar gaspådraget en aning och gör att tvåans växel var lite för hög i stadstrafik, skillnaden mellan den och en motsvarande Ford Focus är lite påtaglig i en debatt som rör Golfklassens kärror på olika forum, jag vet att C4: an är mer komfortabel på långa resor än Forden som tjänstebilisterna föredrog den senaste tiden och tyvärr kan minuspoängen bli riktad åt en slö automatlåda på vissa utrustningsnivåer och kvalitetsmissarna på bagageutrymmets lastöglor, servicekostnaderna däremot var konstant likaså andrahandsvärdet.
Mellan 2010 och 2018 hade Citroën sålt över 600 000 exemplar av andra generationens C4 sedan den lämnade produktionsbandet i Mulhouse, efterfrågan på halvkombin fick en hård match på senare år av kompakta crossovers respektive fritidsbilar och det dröjde tre år för fabrikatet att framställa en uppföljare men i tyngre karosseri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar