Avsnitt nummer fyra innehåller mer fantastiska berättelser från svunna tider ur bilvärldens mest anrika evenemang där fansen världen över vallfärdar till Sarthe-regionen och uppfylla sina stora drömmar.
Veckans serie börjar med en hyllning av två förare som varit ankare på Le Mans under stora delen av sextiotalet, fransmannen Jean Guichet och tysken Hans Herrmann; båda förarna på den tiden var stora pionjärer med en märkvärdig begåvning bakom ratten på en racerbil, den förstnämndes relation med Ferrari innehaft till stor del en genialisk inverkan på mekaniken jämfört med hantering av chassit under hård press, klassegrarna från 1961 och '62 kom under partnerskapet med landsmannen Pierre Noblet, två år senare hade "Il Commendatore" värvat en ny stallkamrat som skulle leda Joakim Bonnier, Graham Hill och John Surtees till total dominans mot nykomlingarna från Detroit, matteläraren från Palermo Nino Vaccarella och 1964 års upplaga av uthållighetstävlingen över 24 timmar enligt kunniga motorexperter kallats som den mest lyriska insatsen genom tiderna.
F.d. Grand Prix-stjärnan Hans Herrmann tävlade mycket länge med märken som Mercedes och Porsche för att nämna några, "Bagar-Hasse" som vi svenskar skulle kalla honom hade tänkt att kortärmade tröjor, öppna hjälmar och plastskydd i glasögonen räckte inte till full skydd eftersom trafiksäkerheten i dåtidens bilracing var rankad under publiksäkerheten efter katastrofen som skördat 83 liv anno 1955.
Herrmann kvalade på Pole Position anno 1968 i en Porsche 908 med Jo Siffert men mindes hur misslyckandet från året därpå lett till reform av startproceduren, han blev omkörd med drygt en halvtimme kvar av loppet och var snubblande nära en seger, ja det skiljde två billängder mellan honom och Jacky Ickx vid målgång, därefter är revanschen skrivet i högerdojan då Hans och engelsmannen Richard Attwood förde Porsche till deras första av många segrar i Le Mans-historia och meddelat efter prisceremonin att tävlingskarriären läggs ner och njuta av en riktig fika hemma i Stuttgart.
Nästa artikel handlar om en annan bil i Porsche-temat, den bil som en gång kallats för "Rekordjägaren" och sifferkombinationen stavas 917.
Efter att Ford dragit sig tillbaka som fabriksteam sedan de fyra raka segrarna kunde Norbert Singer och hans manskap göra något äkta med kärran som enligt hans beräkningar spränga 330 eller varför inte 340 km/h på Mulsannerakan, tidigare i detta inslag hade jag skrivit en del om Hans Herrmanns lust att vinna detta anrika evenemang innan pensionering men vad som är viktigt var ju att modell 917 tillkom i två olika karossformer, 917K antyder den korta svansen baktill medan 917 LH hade en längre spoiler eftersom LH är en förkortning av "Langheck", alltså lång svans på tyska.
1971 ansågs vara ett bra år för Porsche i motorsportens värld, två månader innan tävlingsdags var britten Jackie Oliver i toppform efter träningspasset, han sprängde medelhastigheten på över 250 km/h runt Circuit de la Sarthe och banrekordet stod i hela fjorton år tills Hans-Joachim Stuck ombord värstingen till Grupp C-bil, en Porsche 962 slagit rekordet med tre sekunder.
När Nino Vaccarellas Ferrari tappade all krut genom en sönderkörd kopplingslamell efter tretton timmars körning var Helmut Marko i den ledande Porschen otroligt snabb runt den 13.6 kilometer långa slingan, varvtiderna låg konstant genom hela sin dubbelstint på den trettonde timmen av 24 innan österrikaren lämnade över till Gijs van Lennep och stannade kvar i ledning utan press överhuvudtaget, det resulterade i en överlägsen seger med distansrekordet som sträckte sig i 39 långa år, ekipaget körde sin Porsche 917LH i cirka 5 000 km vilket motsvarade en direktflyg från Tunis till Berlin.
Le Mans-historiens första funktionshindrade pilot blev redan sommaren 2016 en världsnyhet och gjorde intresset till bilracing lite vardagligt även om man lider med allvarliga sjukdomar som autism, multipel skleros eller liknande, fransmannen Frederic Sausset mellan 2016 och 2021 satt upp Team SRT41 som ideell organisation till att lotsa fram rullstolsburna till en styrning i en LMP2-bil med handkontroller, något som huvudpersonen själv arbetat hårt med initiativet att ta med de likasinnade till succé efter flera år av besvikelser och motgångar.
Projektet inleddes så sent som den 86: e upplagan av Le Mans 24 timmars när Frederic tog med två andra med funktionshinder till paddocken med syfte att genomföra äventyret runt klockan utan skador överhuvudtaget efter att ha tilldelats en tapperhetsmedalj tidigare i satsningen, senast de tävlade för fullt var anno 2019 precis innan pandemin satte stopp för det hela och valde nu att koncentrera på finanssituationen efter att de tog målflaggan för snart två år sedan mitt i solskenet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar