10. Citroën C5 Break
C5: an släpptes offentligt våren 2001 då prototypen användes som PR-trick på bilsalongen i Paris fem månader tidigare, den moderna mellanklassbilen från Citroën ersatte den kantiga och tillsynes Bertone-designade Xantia inklusive den sällsynta och bekymmersamma XM.
I modellens första fas var fronten rundare med den karismatiska looken på framlyktorna, motorhuven fick små drag av Porsche 996, sidoprofilen har till stor del en fransk finess på designarbetet, främst på dörrhandtagen som formats ur en viss mall från ett bakverk, axelavståndet har ökats med nästan tre centimeter jämfört med sedanen för att få plats med en större bränsletank och en mer praktisk bagageutrymme för att nämna några och bakljusen har lite säregna drag ur en Volvo men till skillnad från en konkurrerande V70 var C5: an formade som parenteser och jag tycker att bilen borde förtjäna en plats i Moderna Museets monter.
2004 fick bilen en rejäl ansiktslyftning framifrån, de vanliga framlyktorna var ersatta med statiska kurvljus, grillen fick små drag från framtida halvkombin C4 med ny design på kylarintaget, dimljusen klassades som standard från mellersta modellutförande och uppåt bortsett från sidoprofilen respektive bakvagn som behöll framgångsreceptet ett litet tag till.
Kabinens utformning känns mera konstverk än interiören från koncernsyskonet Peugeot 406 i ett par viktiga orsaker, för det första påminner mätarklustret om en samtida Porsche 996 fast omvänt med hastighetsmätaren i centrum, varvräknare och oljetryck till höger respektive bränslemätaren som sitter ovanpå vattentemperaturmätaren med motortemperaturen till vänster.
Mittkonsolen innehåller flera knappar och reglage på den topputrustade nivån eftersom navigationsskärmen kostar extra bland tillvalen, i till exempel den mellersta utrustningsnivån återfinns bara en liten multifunktionsskärm med klimatanläggning och vanlig radio, på tal om ergonomi kan bilen utrustas med antingen tygklädslar eller veloursäten och om du har en topputrustad modell med V6 och automatlåda är lädersäten något av ett klokt val bland tjänstebilister.
Trots den praktiska interiören och ett billigt nybilspris på sin tid är C5 kombi en bra bil att äga om man är privatist eller tjänsteman på högsta nivå, vi svenskar föredrog som de allra flesta i mellanklassbilens segment en högvarvig men bränslesnål rak bensinfyra på två liter och 136 hästkrafter, motorn länkas med antingen en femväxlad manuell eller Tiptronic-låda beroende på utrustning, dieslarna på 2.0 respektive 2.2 liter länkas med en sexväxlad manuell låda från brittiska Hewland i de senare årsmodellerna men på de första årsmodellerna var båda motorerna kopplade till som jag sa tidigare, en fabriksmonterad femväxlad Holinger-låda.
Min slutsats lyder följande; bilens gashydrauliska fjädring fungerar perfekt om man har en C5 kombi med V6: a och automatlåda, i de senare årsmodellerna kan de tekniska finesserna som parkeringssensorer och avåkningsvarnare hjälpa förare med mindre erfarenhet på trafikskolan eftersom jag såg en parkerad på en privat trafikskola i Häggvik.
Styrningen känns lite tyngre vid höga farter men det största problemet för en sådan bil spås ligga i hjulupphängningssystemet bak, trots den goda väghållningen kan gashydrauliken sluta fungera och till stor del få dramatiska konsekvenser om man kör in i en svårreparerad grop, vanligt fjädringssystem i mellersta utrustningsnivån fungerar något bättre och största boven till de höga restaureringskostnaderna är rostskyddet då de flesta C5 kombin från de tidiga årsmodellerna plågas med rost på dörrlisten, främre kofångarens undersida och överraskande nog på länkarmarna fram respektive stötdämpare.
Produktionen avslutades före nyårsdagen 2008 efter cirka 720 000 exemplar totalt om man räknar in vanliga sedanmodellen, därefter fick första generationens C5 lämna över till modellens senaste generation med ny teknik och djärva former.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar