Vi närmar oss slutet på vår resa genom att studera olika program som gjort den artistiska gymnastiken till en åskådarvänlig sport med vacker attribut, idag efter lite snack om Korbut-stöten kommer jag vända på pappersbladet och hoppa upp ett årtionde i tidevarvet.
1988 var året då McLarens nästan okrossbara rekord under en hel Formel 1-säsong kändes som att skriva en hel dagbok mitt på den becksvarta natten, på musikstudion med andra ord låg affischnamnet France Gall på allas läppar genom hyllningen till en viss Ella men på gymnastikscenen hade den delade prispotten på herrsidan lett till fullständig ramaskri på tabloiderna då Ljubomir Gerasjkov och två andra utövare fick varsin guldmedalj efter sina likvärdiga program i bygelhäst, sedan vandrar jag från arenans ena kortsida till den andra för att se på räckstångsarbetet från en begåvad rumänska vid namn Daniela Silivas.
Hennes konkurrenter var Rysslands Jelena Sjusjunova, Iveta Poloková från Tjeckien och amerikanskan Phoebe Mills eftersom det enda ordet som stämplats på kollegieblocket var "revansch" sedan det här med Julianne McNamara som delade guldet med en annan utövare i LA 1984 och Rhettons bronsmedalj inte matchade de tekniska elementen från mångkampen, på sydkoreansk mark fick Daniela från start vrida ett halvt varv över det nedre räcket för att fånga den övre hävstången och detta kallas för en "Straddled Arabian flick" innan svårighetsgraden höjdes genom ett halvt Stalder, en sträckt Tkatjov och avslutat programmet med en Mollbergare i pik, landningen var så rakt och koncist att hon renderas med högre länkvärde än sina rivaler vilket räckte till OS guld i den individuella grenen genom en perfekt 10: a, den första sedan tidigare fixstjärnan Nadia Comaneci flera år tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar